UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 20 februari 2018

FRESTELSER I ÖKNEN

Ökenvandring.


Mat, makt och ära.
Prestige, anseende och inflytande.
Kostym, slips och börsportfölj - och älskarinnor!

Nej, det passar sig inte i öknen. Men frestelserna är där, hela tiden.

Att göra sig själv till Gud.

Vilket är grund och botten är att vara lurad av djävulen...

- Inte har väl Gud sagt... som ormen sa i Paradiset.

Vad är verkliga frestelser och vad är vanligt, vardagligt motstånd?

Att vara hungrig, att vilja bli uppskattad och att ha lite framgång kan väl inte ha med frestelser att göra? Det är ju mänskliga behov!

Eller det här. Vilket frestar på mest?
- Att inte säga sanningen, eller att säga alldeles för mycket sanning? Eller att bara vinkla den lite...

Söderut mot öknen.


Följ med ut i öknen.
Fotona är tagna i Beer Sheva, i Israels södra del där ökenklimatet fick oss att storkna - efter en halvtimme.

JESUS FÖRDES AV ANDEN UT I ÖKNEN FÖR ATT SÄTTAS PÅ PROV AV DJÄVULEN.

NÄR HAN HADE FASTAT I FYRTIO DAGAR OCH FYRTIO NÄTTER BLEV HAN TILL SLUT HUNGRIG...

Det är Matteus som återger vad som hände efter det att Jesus hade blivit döpt - en fruktansvärd kamp med djävulen.
Nu är det inte frågan om ramadan där natten ger tillåtelse att äta och dricka. Jesus, Guds son, fastade både natt och dag.
Men vatten måste han ha haft tillgång till, tänker jag och erkänner min ynklighet så fort temperaturen går över 25 grader.

Hur skulle djävulen attackera honom på bästa sätt i detta utmattade tillstånd?
Genom att sända en sandstorm? Eller en armé med gräshoppor?

Vatten!!


DÅ KOM FRESTAREN OCH SADE TILL HONOM:
- OM DU ÄR GUDS SON, SÅ BEFALL ATT DE HÄR STENARNA BLIR BRÖD. Matt 4:2.

Det var ett smart drag.
Fienden fokuserade på hungern förstås. Det hade jag också gjort... och jag hade fallit i fällan och försökt trolla... jag som tappar humöret efter fyra timmars hunger. Jag klarar ingen fasta över huvud taget!

Om Fadern älskar Jesus vill Han väl inte att han skall svälta?
Det låter som om fienden faktiskt talar i Guds sak.

Men är det verkligen detta det handlar om? Försöker djävulen lägga dimridåer?
Jesus svarar på ett mycket speciellt sätt:

JESUS SVARADE:
- DET STÅR SKRIVET; MÄNNISKAN SKALL INTE LEVA BARA AV BRÖD, UTAN AV VARJE ORD SOM UTGÅR UR GUDS MUN.

Jesus har kommit för att mätta oss - inte för att äta.

Förvandla dessa stenar...


Detta är en andlig kamp. Inte en fysisk eller kroppslig, även om kroppen i högsta grad var indragen.

Vi i vår tid kan knappt se denna skillnad.
Vår andliga hunger erkänns inte. Vi vet inte längre var vi skall söka. Meningslösheten griper omkring sig men något måste göras.

Vi kan äta.

Vår tids övervikt är bland annat ett andligt problem. Sockerkickar dövar ångest och kolhydrater botar tristess. Och det lägger sig som stenar i magen... Lurade.

Jag tror att vi var och en behöver gå ut i den "öken" som stavas ensamhet, enskildhet, bön och försakelse.
När vi sätter stopp för allt detta andra flöde, kan vi efter några veckor sakta börja ana vad som verkligen är viktigt.

Att söka Guds vilja. Att se sin egen brist. Att leva i förlåtelsen. I nåden. Inte prestationen.

Sanning. Inte trollerinummer.

Stenpizza...


SEDAN TOG DJÄVULEN HONOM MED SIG TILL DEN HELIGA STADEN OCH STÄLLDE HONOM HÖGST UPPE PÅ TEMPELMUREN OCH SADE:

- OM DU ÄR GUDS SON, SÅ KASTA DIG NED. DET STÅR JU SKRIVET:
"HAN SKALL BEFALLA SINA ÄNGLAR OCH DE SKALL BÄRA DIG PÅ DINA HÄNDER SÅ ATT  DU INTE STÖTER FOTEN MOT NÅGON STEN".

Men det här är ju jättebra! Det är väl ingen frestelse?? Det är ju ett rent citat av Psaltaren 91.
Djävulen citerar Guds ord. Vad är problemet?

Tänk vilket vittnesbörd det skulle kunnat bli! Jesus hoppar, änglar räddar. Då blir ju Guds makt synlig!
Och jag kan gå ut mitt i trafiken och ha änglavakt, det som sker det sker och ödet är med mig...
Nej, nej, nej.

Hoppa!
Al Aksamoskén, Jerusalem.


Detta är fullt möjligt, men det är inte det det handlar om. Jesus svarar:

JESUS SADE TILL HONOM:
- DET STÅR OCKSÅ SKRIVET: "DU SKALL INTE SÄTTA HERREN DIN GUD PÅ PROV".

Skrift skall med skrift tolkas. Här är det en Bibelduell, där Jesus citerar 5 Mosebok kap 6:16 där det handlar om att inte utmana Gud.

Om fienden - draken och ormen från urtiden - hade fortsatt citera Psaltaren 91 så hade han läst domen över sig själv, ty det står:

... ÖVER LEJON OCH HUGGORMAR SKALL DU GÅ FRAM,
DU SKALL TRAMPA NED UNGA LEJON OCH DRAKAR... Psaltaren 91:13.

Jesus har kommit för att rädda oss - inte för att själv bli räddad.

Linbana till Frestelsens berg.


Nu kommer tredje frestelsen.

Jag har varit där. Vid frestelsens berg i Jeriko.
Och på annat sätt blivit lockad att vinna hela världen.

NU TOG DJÄVULEN HONOM MED SIG UPP PÅ ETT MYCKET HÖGT BERG OCH VISADE HONOM ALLA RIKEN I VÄRLDEN OCH DERAS HÄRLIGHET OCH SADE:

- ALLT DETTA SKALL JAG GE DIG OM DU FALLER NER OCH TILLBER MIG.

Men här tar fienden i för mycket. Jesus är ju redan den som av Gud fått all makt i himmelen och på jorden!
Dessutom vet vi vad han säger i Bergspredikan:
- Vad hjälper det om du vinner hela världen men förlorar din själ...

Jesus har kommit för att regera - inte för att själv stå under någon.


Frestelsens berg, Jeriko.
 

Nu vill jag citera en god kollega i tidningen Dagen, Åsa Molin, där hon skriver på följande sätt om denna söndags evangelietext:

"Jesus genomskådar frestelsernas utklädnad och tar striden där den verkligen utkämpar sig.

Det luriga med den här sortens andliga kamp är att det krävs urskiljning för att känna igen den som ondska.
Det inser pastor Gregorius i Bengt Ohlssons roman 'I dina svagaste stunder' - det är självfallet bara då som djävulen söker upp dig... och framstår som en pålitlig gammal vän; han som, till skillnad från de andra vännerna, inte drar sig för att säga de obehagligaste sanningarna.

Fienden kommer ibland till oss och framstår som en trogen vän, som står på vår sida mot världen, ibland till och med som en ljusets ängel (1 Kor 11:14)."

Alla dessa riken.
Jerusalem.


Åsa Molin fortsätter:

"Frestelserna som Jesus möter i öknen är på ytan inte självklara motsatser till Guds vilja.

Jesus har ju kommit just för att mätta, rädda och regera."

Inte för att själv bli mättad, räddad eller slav under någon.

Nej, det handlar inte om mat, makt och ära.
Det är inte karriär, rikedom och kändisskap som är livets centrum.

Och kännetecknet är: FRID.
Det som prövar mig; vill det leda till frid eller att blickarna dras till mig själv?
Det som frestar mig; har det Guds frid som mål eller att jag skall bindas upp till någon annan?

Ökenpärlan, Kalmar.
 

Det är i öknen allting skalas av.
Så var det även för Hagar, hon som är urmodern för muslimerna genom sin avkomma Ismael - även om det skulle dröja 2400 år innan Muhammed kom in på den historiska scenen.

Utdriven i öknen av sin matmor, Abrams hustru Sarai, fann hon ändå en barmhärtig Gud, när människorna gjorde henne illa:

HAGAR GAV HERREN, SOM HADE TALAT TILL HENNE, ETT NAMN:
- DU ÄR SEENDETS GUD.
TY HON TÄNKTE: HAR JAG VERKLIGEN SETT GUD OCH FÖRBLIVIT VID LIV?
1 Mosebok kap 16:13.

Så får vår kristna fastetid mana oss till besinning, avstående och tillit till att den Gud som skapat oss alla skall leda oss förbi frestelserna.

Inte säga för lite sanning, inte för mycket, och inte vinklat.

Frid till oss alla.


Käre himmelske Fader,
   hjälp oss att söka friden i allt vi gör.

Tack Jesus för att DU är den som helt och fullt kan mätta och rädda en människa - ja, ett helt folk!

Helig Ande, jag ber om urskiljningens gåva, att vi i våra församlingar skall kunna genomskåda vad som är lockelser till falskhet, och vad som är Din vilja.

Fräls oss från frestarens garn.
Amen.

Torra hälsningar från Helene Sture Ökenfelt.

- Jag har väl inte fastnat?
- Frid och fred till oss alla.


LASTBILAR SOM DÖDAR

Ångrar sig inte.


Vilken mardröm!

- Jag åkte till ett fredligt land där alla var snälla. Men jag visste att de hade fel, så jag snodde en lastbil...
- Demokratier är gudlösa. De måste utrotas.
- Europeiska länder är sexuellt perversa och vår Gud skall straffa dem. Vi gör det enda rätta.
- Alla tar var sin lastbil och kör så in i helvete!! Döda de otrogna. Allahu akbar!

Jag vaknade kallsvettig ur min mardröm. Sönderrivna tidningar låg runtomkring mig. Det luktade brända gummidäck ute på gården. Radion stod på hög volym och basunerade ut dagens nyhetsrapporteringar från svenska tingsrätter.

Vår dagliga dos av fördömt våld giv oss idag.

Men det var inte en mardröm - det är full verklighet. Och jag är inte galen, tyvärr.

Nu står den terrormisstänkte Akilov inför rätta. Attentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 orsakade fem människors död och flera skadade, med ca 130 målsägande som kräver skadestånd.

Forskaren och IS-experten Michael Krona börjar få en bild av Akilovs övertygelser, läser jag i Sydöstran den 13 februari 2018.

- Akilov visar ingen ånger över vad han har utfört, säger M Krona, snarare tvärtom. Däremot är hans koppling till terrororganisationen IS mindre självklar.

Som så ofta förr är det en socialt utsatt man som söker mening och samhörighet. Utanförskapet är stort, liksom främlingskapet inför det land där han hamnat.

Varför visar Akilov ingen ånger? Därför att han upplever att han har gjort det rätta. Dödat de otrogna.

Dagens Nyheter, DN den 18 februari 2018, alltså i förrgår, skriver om hatpredikanter som predikar i svenska moskéer. I inledningen skriver skribenten:

- Rakhmat Akilov släpps sannolikt aldrig ut. IS är besegrat i Irak och Syrien. Tyvärr betyder inte det att problemet med radikal, antidemokratisk islamism försvunnit.
Slut citat.

Forskaren Michael Krona säger:
- Attentatet på Drottninggatan har inte fått särskilt stor uppmärksamhet i IS-nätverken, men Sverige finns med på IS lista över fiender...

Pengar hjälper inte.


Varför söker ingen svar på frågan varifrån dessa pådrivande uppmaningar finns att "döda de otrogna"?
Varför talar vi inte tydligare om öppenhet i moskéerna?
I alla andra sammanhang är vi noga med att tala om inkluderande gemenskaper, då bör även Korantexter där läsas på svenska, eller hur? Då skulle vi alla kunna ta del av budskapet.
I dessa offentliga rum bör inget på arabiska yttras för att inget skall sägas bakom ryggen på någon av oss.

Det är inte säkert att det är frågan om hatpredikanter. Det kan lika gärna vara fromma och trofasta män som vill visa sin respekt för sin heliga bok. Och bara läser högt ur Koranen.

Jag läser om en ung man som studerat både Korantexterna från pärm till pärm samt haditherna - berättelserna om Muhammed själv. Han fann inte mycket av tolerans och fredlighet där.
Tvärtom förklarar genomläsningen varför många imamer sprider homohat, kvinnoförtryck och förakt för demokrati.

Religion skall mötas med kunskap i religion. Inte tyckanden och en massa åsikter, det leder ingen vart.
Vi skall visa varje muslim respekt, och det gör vi genom att läsa igenom deras heliga skrift, Koranen, och samtala sakligt om innehållet.

Vad vi nu ser är en enorm kulturkrock i vårt mångkulturella Sverige.
Vilket väger tyngst:
- jämställdheten, HBTQ-rättigheterna och de demokratiska rättigheterna ELLER religionsfriheten?

Vi måste kunna se klart hur islam förespråkar något helt annat än våra värderingar. Eller ännu allvarligare; hur det i vissa fall går emot vår lagstiftning.

Svensk författningssamling 1994-12-19 Om de europeiska konventionen sfs 1994-1219, kapitel 2 paragraf 19:

"Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen, angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna".

Islam innehåller flera budskap som strider emot svensk lag, och som skulle kunna stoppas just enligt religionsfrihetslagen.

Stopp.


Citat ur Sura 47:1-9, som också kallas Muhammeds sura, från Medina:

DE, SOM ÄRO OTROGNA OCH UTESTÄNGA ANDRA FRÅN GUDS VÄG, DERAS GÄRNINGAR GÖR HAN OM INTET.

MED DE, SOM TRO OCH GÖRA GODA GÄRNINGAR OCH TRO PÅ VAD SOM NEDSÄNTS GENOM MUHAMMED, VILKET ÄR SANNINGEN FRÅN DERAS HERRE, DERAS MISSGÄRNINGAR UTPLÅNAR HAN OCH SKÖTER OM DERAS SAK PÅ BÄSTA SÄTT.

OCH DETTA DÄRFÖR ATT DE, SOM ÄRO OTROGNA, RÄTTA SIG EFTER LÖGNEN OCH DÄRFÖR ATT DE, SOM TRO, RÄTTA SIG EFTER SANNINGEN FRÅN SIN HERRE.
SÅLUNDA FRAMSTÄLLER GUD LIKNELSER FÖR MÄNNISKORNA.

NÄR NI MÖTER DEM, SOM ÄRO OTROGNA, SÅ HALSHUGG DEM TILL NI ANSTÄLLT ETT BLODBAD BLAND DEM. SLÅ DEM I BOJOR.

OCH SKÄNKEN SEDAN EFTER ELLER FORDRA LÖSENPENNING TILLS VAPEN NEDLAGTS. SÅ ÄR DET. OM GUD VELAT, SÅ SKULLE HAN HAVA GJORT SIG KVITT DEM, MEN DET ÄR FÖR ATT HAN SKALL PRÖVA EDER GENOM VARANDRA.
DE SOM DÖDATS FÖR GUDS SAK, DERAS GÄRNINGAR SKALL HAN ALDRIG LÅTA GÅ OM INTET.

HAN SKALL VÄGLEDA DEM OCH SKÖTA OM DERAS SAK PÅ BÄSTA SÄTT.
OCH LÅTA DEM INGÅ I PARADISET, SÅDANT HAN LÄRT DEM KÄNNA DET.

NI, SOM TROR, OM NI HJÄLPER GU, HJÄPER HAN ER OCH GIVER STADGA ÅT ERA STEG.

MEN DÖD ÅT DEM SOM ÄR OTROGNA! DERAS GÄRNINGAR GÖR HAN OM INTET.

Muhammed säger i tilläggsskrifterna Haditherna att den som lämnar islam skall också dö.
Detta läses i svenska moskéer.

Det betyder att detta hot inom islam går helt emot den religionsfrihetslag som Sverige bygger land och rätt på.

Blommorna räcker inte.


Lås din lastbil. Sätt upp "betong-grisar" vid gågator. Var uppmärksam. Tills det händer igen.
Hur länge ska vi hålla på så här?

Och Akilov vill ha en muslimsk advokat som ska döma honom enligt sharia-lagarna, inte enligt svensk lag.
Varför vill han det, tror du? Jo, för sharia-lagarna frikänner den som utfört jihad, det heliga kriget, och dödat de otrogna. Han har bara följt sin egen lag och varit trogen sin egen Gud.

Men våra barn har han dödat!!! Fredagslediga svenskar har han mejat ned med full klarhet att det var det enda rätta han gjorde...
Inga skadeståndsmiljoner kan gottgöra detta!!!

Inled oss icke i frestelse - - - Vem frestar vem??

Nu måste varje tingsrätt våga tillämpa alla de goda svenska lagar som vi har!

Och varje from muslim bör erbjudas undervisning i den religion som byggt upp detta land, med en kristen mänskosyn, som också ligger till grund för demokratins framväxt.

Här råder frihet att tänka, ifrågasätta, diskutera och argumentera.
Men inte att döda!!!
En sådan gud och en sådan religion behöver genomlysas.

Nu känner jag hur det luktar brända gummidäck igen... Radion tjuter och ännu fler tidningar ligger sönderrivna... Tar mardrömmen aldrig slut?

Och i september är det riksdagsval... bevare oss väl!

Bränt.



Jag låter Muhammed själv avsluta detta inlägg i en text från Mekka, innan han kommit i konflikt med sin omvärld, Sura 109:

SÄG: NI OTROGNA!
ICKE SKALL JAG DYRKA VAD NI DYRKAR.
OCH ICKE SKOLEN I DYRKA VAD JAG DYRKAR.
ICKE DYRKAR JAG VAD I DYRKAR.
I HAVEN EDER RELIGION OCH JAG HAR MIN.

Låt det då stanna vid det.
Och ställ in lastbilen i garaget. Lägg ned ert hat. Det finns bättre alternativ.

Shalom till oss alla. Fred och frälsning.

Helene F Lastfelt.

torsdag 15 februari 2018

KÄRLEK OCH ASKA

Alla Hjärtans bro.
 

I år sammanfaller två viktiga dagar den 14 februari:
- Alla Hjärtans Dag och Askonsdagen.

De kommersiella krafterna hjälper oss att lyfta fram den kristliga kärlek som helgonet Valentin visade på 200-talet e Kr.
Om man kan tjäna pengar så kan man ju utnyttja kyrkans högtider och göra "bissniss" av det.

Och vi behöver verkligen hjälpa varandra på alla sätt att fira kärleken, visa kärleken och leva ut den med öppna armar!
Blomsterhandlare får gärna mitt stöd i detta ömsesidiga högtidlighållande.

Värre är det med Askonsdagen...

Aska.


I boken "Kvinnors dikt om kärlek" skriver Ella Hillbäck (sid 93):

DIN HUD HAR SAGT ATT JAG ÄR TILL.
    JAG LEVER, HAR EN KROPP VID MIN.
    ETT MOTSTÅND MOT DET TOMMA.

HÄR VID DIN SIDA BLEV JAG TILL.
    DU SAMLADE DET SPLITTRADE.
    FÖR ATT DU ÄR TILL - JAG KÄNNER DIG:
    EN ANNAN HUD ÄN MIN.

JAG FAMLAR I FÖRVÅNING
    MOT DENNA HUD OCH MUSKELVÄGG:
    EN NAKEN GRÄNS AV MÄNNISKA.

AV SAMMA ENSAMHET SOM MIN.

Barnens pärlade hjärtan.


Ensam + Ensam = Tillsammans?

Askonsdagen. Vad är det?

Är det när kärleken går i krasch? När förhoppningarna krossas och drömmarna bleknar?
Ja, så skulle man kunna se det.

Det finns ett hemligt tecken som inte talar om död, utan om en urstark kärlek som går genom eld och vatten, och som förintar döden med sin kraft!

Kärlekens Gud, Du som märkt oss med korsets tecken,
hjälp oss att i Kristi efterföljd bedja, försaka och leva
så att tro och handling förenas. Amen.

Korsmärkt kärlek.



Askonsdagen har sina rötter i att kyrkans fasta börjar på allvar.

Det finns en fin sed att ta fjolårets videkvistar - som man hade vid Palmsöndagens gudstjänst - och bränna dem till aska.
Detta svarta sot stryker man sedan på pannan och tecknar ett kors.
Askan ska inte blandas upp vare sig med vatten eller olja, det skall vara torrt.

Vår egen kärlek är så begränsad.
Ibland stannar den vid förnuftets gräns. Ibland kan den gå utöver sina egna ramar.
Men oftast stannar den på en känslomässig nivå där det egna behovet får styra...

När jag blev kristen lärde jag känna en helt annan sorts kärlek!
Den utgick inte från sig själv. Den hade inte sig själv som mål. Där fanns inga prestationskrav och inga villkor.

Hur många kors ser du?


HAN ÄGDE GUDS GESTALT,
MEN VAKADE INTE ÖVER SIN JÄMLIKHET MED GUD
UTAN AVSTOD FRÅN ALLT
OCH ANTOG EN TJÄNARES GESTALT DÅ HAN BLEV SOM EN AV OSS.

NÄR HAN TILL DET YTTRE HADE BLIVIT MÄNNISKA
GJORDE HAN SIG  ÖDMJUK OCH LYDIG ÄNDA TILL DÖDEN,
DÖDEN PÅ ETT KORS.

DÄRFÖR HAR GUD UPPHÖJT HONOM ÖVER ALLT ANNAT
OCH GETT HONOM DET NAMN SOM STÅR ÖVER ALLA ANDRA NAMN...
Filipperbrevet kap 2:6

Gestaltad kärlek.


Den man umgås med blir man alltmer lik.
Jesus Kristus är Ett med Gud Fader, och det visade han i sin mänskliga gestalt.
Målet var att nå oss alla, var och en, med en kärlek som är så stor att den kan försona all synd som vi har åstadkommit.

Eller, om jag får återanvända Ella Hillbäcks fina dikt på ett annat sätt, såsom jag upplevde det vid morgonmässan igår:

DITT BRÖD HAR SAGT ATT JAG ÄR TILL.
    JAG LEVER, DU LEVER OCKSÅ
    OCH HAR LAGT DIG SJÄLV SOM EN SMÄLTANDE OBLAT I MIN MUN.
    DU ÄR ETT MOTSTÅND MOT DET TOMMA.

HÄR VID DIN SIDA BLEV JAG TILL.
    JESUS, DU SAMLADE DET SPLITTRADE.
    DU ÄR TILL, FRÅN EVIGHET TILL EVIGHET.
    EN ANNAN HUD ÄN MIN.

JAG FAMLAR I FÖRVÅNING
    ÖVER DENNA GUDSNÄRVARO I MITT LIV
    EN NAKEN GRÄNS AV EN KORSFÄST KÄRLEK...

AV SAMMA ENSAMHET SOM MIN...
MEN NU FULLKOMNAD AV DITT OFFER SOM LÖSTE ALL SKULD!

Kropp.


Kärlek och Aska.

Tillit och svek. Hopp och Förtvivlan. Glädje och Sorg.

Det verkar som om den 14 februari i år har mycket att ge. Till synes två motsatser börjar korrespondera och beröra varandra.

För att kärleken skall bli sann, behöver den erkänna det svarta sotet, smolket i bägaren och oförmågan och olusten i relationerna.

Alla Hjärtans Dag hör ihop med denna sotiga onsdag.

Sothöna.


Kan inte kommersen hjälpa oss med detta?
Kom igen! Använd er fantasi! Hjälp oss med liturgin!

Tillverka små sotare som souvenirer inför fastan... Sälj kolkritor och ritblock.
Pudra svart aska på semlorna - om ni fortfarande äter dem...

Sälj fastepaket! Bantningsmedel. Huskurer. Eller avstå själva från hela cirkusen och kom till kyrkan.

Vi har också kommers... fast tvärt om.
Givande-jippo. Uppmuntrings-modeller. Insamlingsbössor för att höja medvetandet från den egoistiska grusnivån där de flesta befinner sig.
Men utan krav på att meditera sig till högre höjder. Människa är människa.

Kanske det är fastetidens stora insikt?

Att jag bara är en människa...

Att resa sig starkare.


... som vill älska och känna en annan människas hud nära min.
Som vill känna att jag är till, med dig, och dela ensamheten så att den blir tvåsam, och gemensam.

Och när den självutgivande kärleken från Jesus börjar flöda i mig, då kan jag resa mig starkare.
Hans korsmärkta kärlek i mig stannar inte där - den vill ut!
Flöda!

Och bli till symaskiner i flyktinglägret Batil där fattigdom kan vändas till egen försörjning och stolthet.

Svenska kyrkans fasteinsamling finns mitt i samhället, men utan reklampelare. Det kanske vi skall ha?
Men kärleken vill inte synas på det sättet.
Den verkar ofta i det tysta, i det lilla, troget och oförtrutet.

Så här vackert var det vid Carl Gustavs kyrka i Karlshamn igår på Alla Hjärtans Dag:



Och mina muslimska vänner undrar varför vi inte tar vår egen tradition på allvar, och jag svarar:
- Vi kan inte göra något inför Gud som ger oss fördelar. Vi kan bara komma med våra tomma händer... och i nåd ta emot hans frälsning.

Eller som Herren Gud talade genom profeten Jesaja in i hans samtid en gång:

NI FASTAR UNDER BRÅK OCH GRÄL.
SOM NI FASTAR IDAG BLIR INTE ER BÖN HÖRD I HÖJDEN.

ÄR DET EN SÅDAN FASTA JAG VILL SE:
EN DAG DÅ MAN SPÄKER SIG, HÄNGER MED HUVUDET SOM ETT STRÅ OCH LIGGER I SÄCK OCH ASKA?

Res dig upp.
 

NEJ, DETTA ÄR DEN FASTA JAG VILL SE:
ATT DU LOSSAR ORÄTTFÄRDIGA BOJOR,
SLITER SÖNDER OKETS REP,
BEFRIAR DE FÖRTRYCKTA OCH KROSSAR ALLA OK.

DELA DITT BRÖD MED DEN HUNGRIGE,
GE HEMLÖSA STACKARE HUSRUM,
SER DU EN NAKEN SÅ KLÄD HONOM!
OCH VÄND INTE ERA EGNA RYGGEN.

DÅ BRYTER GRYNINGSLJUSET FRAM FÖR DIG
OCH DINA SÅR SKALL GENAST LÄKAS.
Jesaja kap 58:4


Fast, visst behöver vi fasta från vårt överflöd, den saken är klar!
Och visst behöver vi ge Gud väldigt mycket mer av vår tid, till bön, bibelläsning och lyssnande.

Lyssna till Guds hjärta.


Askhjärtats Dag. Hjärtonsdagen.

Hjärtaskedagen. Alla onsdagars Dag. Svarta Semlans Dag, med rosa grädde.
Både Ock. Inte antingen eller.

Ta livet på allvar. Det går inte i repris.

Så, hur många gånger kan man resa sig ur askan? Hur många gånger kan fågel Fenix uppstå ur eldens aska?
Många gånger!! Låt oss hjälpa varann med det!

Längst ned i vårt mörker finns Kristus och korsmärker vårt liv med uppståndelsens segertecken.
Hans hud mot min.

Min nakna gräns av brusten mänsklighet mot hans blödande hjärta, av total hjärtlig och barmhärtig kärlek, i evighet!

Ris och ros. Blåbär och nejlikor.


Sotröda hälsningar från Askungen,

alias Helene Sture Hjärtenfelt, glad och uppstånden.




tisdag 13 februari 2018

FÖRVIRRAD SPRÅKLEKTION

Schmajl.


Jag kan prata svenska. Men jag kan inte förklara våra språkregler. Grammatiken ligger för långt bort.
Här om dagen satt vi och gick igenom tids-prepositioner och tje-ljuden.

Förvirringen blev bara värre ju mer vi läste.

Nu ska Sturella undervisa er alla i SFI, nej fel, i SFSt - svenska för stockholmare.
Ty de kan inte skilja på tje- och sch-ljuden.

Det kommer att få ödesdigra konsekvenser.

För att du ska kunna tillgodogöra dig denna spännande språklektion, måste du kunna bita ihop tänderna.

- tje-ljuden såsom i "tjänare" och "kedja" uttalas med sammanbitna tänder.

- sch-ljuden såsom "duscha", "sjunga", "choklad" och "sked" uttalas med läpparnas blåsljud.

Om du blandar ihop det, kan det bli så här.
Som sagt, chyll inte på mejj, nu tar Sturella över. Stavningskontrollen är utslagen.


TJÄRLEKEN - Tjärleken är tjälens tjöld och tjuter tjohoo.

SCHÄRLEKEN - Schärleken duschar sig ofta schack matt.

STJÄRLEKEN - Stjärleken har en storlek större än stjärnhimlen.

KÄRLEKEN - Kärleken kysser kärnans kedjor med köttets lust.


Tjärlek.


Fortsätta hålla tänderna ihopbitna. Nu går vi ned en trappa.

TJÄLLAREN - Tjällaren tjänar alls intet och tjocknar i mörkret.

SCHÄLLAREN - Schällaren huserar en schäfer som schäller och schiter.

STJÄLLAREN - Stjällaren gömmer din stjärt med stjortan och stjallar inte.

KÄLLAREN - Källaren kittlar killarna (fel!) med kyssar, sport, kidor och kälke.


Nu kan du stjölja munnen och sluta bita ihop. Det är dags för läpparna att få blåsa ut sje-ljudet och gå och bada:

SCHÖN - Schön schunger på sista versen utan schäl.

CHÖN - Chön chuter chu höga vågor mot chyn.

STJÖN - Stjön stjälper stjuka stjärtar mot sin stjocka botten.

SJÖN - Sjön sjunger sju sånger själlöst för sjuk-sjöterskorna.

Chön är chukt chylig.


Går det bra! Förstår du? Inte.
Sturella mutar dig med en bit choklad. Fortsätt blås.

SJOKLADEN - Sjokladen sjuder varm på spisen men sjiktas i två sjättedelar.

SCHOKLADEN - Schokladen schunger sin schöna sång men förschnillar sina schanser.

STJOKLADEN - Stjokladen stjocknar och stjockar sin omvärld med stjärnstoff.

CHOKLADEN - Chokladen chansar och går ut och choppar med Charlie Chaplin.

Men vänta nu... Det heter väl Tjarlie Tjaplin? Det är ju så vi uttalar det...
Nää!
Det finns ingen hejd på den fruktansvärda inkontinensen av det svenska språkets stavning!!

Om inte vi kan förklara alla dessa medeltida språkregler, hur chutton ska då våra arabiska och somaliska vänner någonsin ha en tjans att fatta??

Förschtår inte.


Nu tar vi K-ljudet. Det ska väl vara lite enklare.
Sturella gör denna genomgång som en hyllning till vår OS-guld-medaljär, schid-chärnan Stjarlott Kalla. Eller heter hon Tjalla i efternamn?!

En liten häst får vara exempel.
Kom ihög att att K-ljudet uttalas i halsen med en stöt! Inte med sammanbitna tänder.

KUSEN - Kusen kissar i sin kätte och blir kall om sitt kön. (två fel...)

KUSEN - Kusen kliar och kysser en kaka i köket...

KUSEN - Kusen kommer för sent till tenta-kön och kammar noll på kemi-provet.

KUSEN - Kusen kammar sin kula och kokar kött vid en källa.

Schärp dig!


Så där ja.
Vet du förresten vad falukorv består av? Förr i tiden arbetade man med hästar nere i Falu koppargruva. När hästarna var uttjänta, gjorde man korv av dem.

Hamburgerkött. Fast utan ham. Ingen skinka. Det var ju häst, sa jag.
Eller som vår kapellmästare säger om dagens hamburgare:

- Ponny-puckar.

På tal om mat. Ta fram en sked. Vilken schtorlek du vill. Det är dags för Ske-ljudet. Låt läpparna blåsa.

CHEDEN - Cheden chär chöterskan med knivlösa chärsår.

SJEDEN - Sjeden själver i sjelva sjöket och sjunker i grytan.

SCHEDEN - Scheden schiter schinka på dataschärmen.

SKEDEN - Skeden skyndar fram till skylten och skickar skum mot skyn.

Ha ha! Där lurade jag dig! Skum heter ju inte schum!

En till: VAD DU ÄR TJÖN, MIN ÄLSKADE...

Ponny-puck. Nej inte tanten!


Jag orkar inte mer. Jodå. SKE-ljudet blir ett blåsmilt ljud framför mjuk vokal, alltså E I Y Ä Ö.
Men framför de hårda vokalerna A O U Å uttalas Ske-ljudet precis som det låter, S och K:


SKOLKA - Skolka inte från skolan, det är inte skoj. Då klämmer skon.

SKOLKA - Skolka gärna, då blir dina betyg skeva. (lurad!) (mjuk vokal...)

SKOLKA - Skolka från skutan och sätt dig i skåpet, där kan du skåda den skönaste skytt. (fel igen!) (ö och y är mjuka vokaler).

SKOLKA - Skolka och drick skamfyllt ur skämsiga skålen. (skämmas uttalas schämmas...).

Scholfri måndag.


Sturella avslutar sin genomgång med att läxa upp dig vad gäller Possesiva Pronomen, där förvirringen är chukt, fett, tjockt dålig!! Hör här:

1. HAN GICK UT MED HANS FRU.

2. HAN GICK UT MED SIN FRU.

Med vems fru har han egentligen gått  ut? Med någon annans fru? Eller sin egen?

Vi gör felet att vi böjer pronomenet efter personen. Vi har tappat bort det reflexiva ordet "sin" och "sitt".
Inte konstigt att så många äktenskap går sönder...

3. HON GICK UT MED HANS FRU.

4. HON GICK UT MED SIN FRU.

Hur blir det nu då? I tredje fallet tycks de vara väninnor. I fjärde fallet är det ett lesbiskt par som går ut och äter gott.

Vems fru?


Eller så här: Pelle har en bok. Det har Kalle också. Den skall han ge till Kalle. Vilken då?

1. HAN GER HONOM HANS BOK.

2. HAN GER HONOM SIN BOK.

Pelle ger Kalle Kalles bok till honom.
Pelle ger Kalle sin (alltså Pelles) bok.

Nu avslutar vi det här.

Kalles fru?


Ta nu reda på vilken fru du skall gå ut med okk kolla vem bok du har lånat.
Bli inte tjockad om du tar fel. Då är det bara att gå in i badrummet och dutja av sig! Så gör stockholmarna, såvida de inte tittar på kärnorna på tjärnhimlen.

Vi måste erövra vårt schpråk igen. Stockholmarna är ett hot för oss schvenskar. De pratar nån slags fisförnäm blatte-fransk-schvenska som jag inte står ut med! Det är verkligen chukt jobbigt!

Schövilda hälsningar från eder otrogna

Helene Schture Schvenskfelt,

- utan schäl misstänker jag att min schäl är borta. Skäl som själ...
- språktjallaren och bokstavstjuven som ivkäll inte alls är ordets känare. Kansek dess tjännare?
Byt hlasögon! Hejdå.

Com hem.

Ärligt talat, det är engelskan som ställer till det för oss.

Deras hårda uttal av t ex CH-ljudet som i "chock" gör att vi tar med oss tje-ljudsuttalet och ersätter vårt mjuka uttal av t ex "choklad" till "tjoklad"...

Håll emot anglikanismen! Låt oss tala svenska - på svenska!

måndag 12 februari 2018

FASTLAGSSÖNDAGEN - Den blinde



Vem ser?


Denna helg har spänt mellan Mello, gå i snömodden, baka kakor och gå till kyrkan.

- En gudstjänst liknar ingenting annat! skrev jag i förra inlägget, och citerade en dansk teolog som lyfter fram gudstjänsten som ett erfarenhetsrum.

Om man tittar i veckans predikoturer så kunde man välkomnas till både gospelgudstjänst, högmässa och spaghettigudstjänst.
Jag ville gärna gå till en traditionell gudstjänst för att få vila i liturgin och de gamla psalmerna.
Vad skulle vi erfara i Mjällby kyrka?

Vi hamnade i bänken framför brandfilten... Här gäller det att se upp!

Och se upp var precis vad den blinde mannen gjorde - så gott han kunde.

Vad vill vi erfara?


Följ med på en djupdykning i Fastlagssöndagens evangelietext, som jag dessutom själv använde vid sinnesromässan förra onsdagen i Kungsmarkskyrkan.

Det är Lukas som berättar hur Jesus och hans lärjungar nu börjar sin vandring upp till Jerusalem, där han skall utlämnas åt hedningarna som ska håna honom och döda honom.

...OCH PÅ DEN TREDJE DAGEN SKALL HAN UPPSTÅ.

AV DETTA  BEGREP LÄRJUNGARNA INGENTING.
VAD HAN MENADE VAR FÖRDOLT FÖR DEM, OCH DE KUNDE INTE FÖRSTÅ VAD HAN SADE.
Lukas kap 18:31-34.

Vi är i gott sällskap med de dumma lärjungarna.
Om Lukas hade velat tillrättalägga texten kunde han ha ljugit och sagt att de begrep allt, blickande fromt mot himmelen med milda ögon...

Men nu är det allvar och helig historia skrivs, där originaltexten på den tiden kunde intygas av vittnen som varit med.

Mot Jerusalem.



När Jesus närmade sig Jeriko satt där en blind vid vägkanten och tiggde. Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på.
Man talade om för honom att det var Jesus från Nasaret som gick förbi.

DÅ ROPADE HAN:
- JESUS, DAVIDS SON, FÖRBARMA DIG ÖVER MIG! Lukas 18:.35-42.

Det här var mycket pinsamt. Ropa inte så! Han kunde väl ha sagt:
- Hallå där! Du där! Hjälp mig.

Men det gjorde han inte.
"Davids son" var en stark bekännelse. Det kunde oroa makthavarna om det kom till deras kännedom att snickarsonen kallades för denna titel.

Den blinde såg ingenting. Men ändå såg han... Hans hörsel var skarp och de övriga sinnena skärpta.
Hur visste han att Jesus var Davids son?
Finns det en syn som inte har med ögonen att göra? Finns det ett förstående som inte har med erfarenheterna att göra? Som är bortom förnuftet?

Jeriko idag.


Naturligtvis blir den blinde nedtystad. De som gick främst sa åt honom att vara tyst.

Detta nödrop till Jesus finns bevarat i vår gudstjänstordning som det gamla grekiska uttrycket:

KYRIE ELEISON!

Herre, förbarma dig över mig!

Det är den äldsta kristna bönen vi känner till. Kristus-ropet.

JESUS STANNADE OCH SADE TILL DEM ATT LEDA FRAM HONOM, OCH DÅ MANNEN KOM NÄRMARE FRÅGADE JESUS:
- VAD VILL DU ATT JAG SKALL GÖRA FÖR DIG?

HAN SVARADE:
- GÖR SÅ ATT JAG KAN SE IGEN.

Åter igen ser vi ett exempel på den pedagogik Jesus använde sig utav. Naturligtvis begrep Jesus hur det var fatt med den blinde! Men, han berövade inte honom initiativet.

Tvärtom låter han människan själv uttrycka sitt behov, med den fråga som öppnar upp alla relationer.
- Vad vill du att jag skall göra för dig...

Vad ska jag göra för dig?


Jag kan tänka mig att lärjungarna stod där vid sidan om och tittade på, frågande.
Det var inte länge sedan som Jakob och Johannes hade bett Jesus om inte de kunde få sitta vid hans högra sida hos Fadern i himmelen...
Markus berättar om det i sitt kapitel 10.

Behoven är lite olika, kan man säga. - - -

Alltså, deras fråga vet ingen gräns hur högfärdig den är!! Och det är alldeles klart att de med sina seende fysiska ögon inte såg någonting...

... medan den blinde tycktes se allt - nämligen vem Jesus verkligen ÄR.

Den blinde ser Jesus.


Profeten Jesaja förutsade detta redan på 700-talet före Kristus:

SÅ SÄGER HERREN GUD:
- MIN TJÄNARE SKALL HA FRAMGÅNG, HAN SKALL BLI UPPHÖJD, MÄKTIG OCH ÄRAD.
MÅNGA FÖRFÄRADES ÖVER HONOM, SÅ VANSTÄLLT VAR HANS YTTRE.

MEN NU FÅR HAN MÅNGA FOLK ATT HÄPNA, OCH KUNGAR FÖRSTUMMAS INFÖR HONOM,
TY DE SER NÅGOT DE ALDRIG HÖRT TALAS OM, DE BEVITTNAR NÅGOT DE ALDRIG ANAT.
Jesaja kap 52:13-15.

Det är i relationen det händer.

Se seende fattar ingenting.


Lärjungarnas fråga ville bara utnyttja den maktposition som Jesus hade.
Medan den blinde verkligen gjorde en total omvändelse:

JESUS SADE:
- DU KAN SE IGEN. DIN TRO HAR HJÄLPT DIG.

GENAST KUNDE HAN SE, OCH HAN FÖLJDE MED JESUS OCH PRISADE GUD.

OCH ALLT FOLKET SOM SÅG DET SJÖNG GUDS LOV. Luk 18:43


Det finns så många som inte har en relation med Jesus, men som ändå ropar till honom i sin nöd.
En del till och med köpslår med Gud - "bara du gör som jag önskar, då lovar jag att"...

Gud är god. Gud är alla goda gåvors givare. Men Gud är framför allt relation, och inte ens Herren Gud är glad för att bli utnyttjad...

Djupaste respekt.


Men det finns också många troende som lever i gemenskap med Jesus, utan att deras bön blir besvarad såsom de önskar. Men hörd blir den!

Ingen av oss kan styra Gud. Men Jesus lät detta läkedomsunder ske där i Jeriko för att det skulle bli tydligt för alla vem han var... och varför han var på väg upp mot Jerusalem.

En falsk profet behöver inte korsfästas.
Men en sann profet är desto farligare. För om det verkligen är sant det han säger om sig själv, då måste alla förhålla sig till den sanningen.

Eller som en professor i filosofi sa:
- För att vara säker på sanningen, vilket vi aldrig kan vara, bör dessa tre kriterier vara uppfyllda:
- Erfarenhet - Experiment - Teori.

Stämmer det på Jesus?

- Erfarenhet: Bibeln berättar om flera personer som fick sin blindhet botad.
- Experiment: Kan vi upprepa det idag? Ja... även idag kan människor få sin blindhet botad i bön till Jesus.
- Teori: Jesus äger Guds auktoritet.

Källan i Jeriko.
 

Markus har fler detaljer i sin berättelse om den blinde i Jeriko.

Han vet att mannen hette Bartimaios, alltså sonen till Timaios.
Han såg hur Bartimaios kastade av sig tiggar-manteln och sprang upp och kom fram till Jesus - han behövde alls ingen hjälp till det.

Framför mig ser jag hur han sparkade iväg tiggarmuggen med de futtiga allmose-mynten.

Och Markus beskriver hur den nu botade och seende mannen...

... FÖLJDE HONOM PÅ VÄGEN. Mark 10:52.

Att följa Jesus på "Vägen" är ett kodat uttryck för de första kristna. De var vägens folk där de vandrade med Jesus, och Jesus själv kallades för Vägen, såsom han själv sagt om sig själv:

JAG ÄR VÄGEN, SANNINGEN OCH LIVET.

Rött hoptvinnat med gult.


Så, frågan är vem som är blind och vem som är seende?

Våra fysiska ögon tycks inte hjälpa när det gäller andliga frågor.
Då är det "hjärtats ögon" som har den djupaste synen.

Kanske är det också så att det är genom lidandet som vi blir uppmärksamma på vad som egentligen är viktigt?

Fastlagssöndagens tema är ju just detta: Kärlekens väg, som går genom smärta.

Andra människors ondska, avundsjuka och girighet är det som sårar oss. För att inte svara tillbaka med samma mynt, måste kärleken gå rakt igenom detta, utan omvägar.

Kanske var det framför allt de omedvetna lärjungarna som behövde följa med Jesus hela vägen upp till Jerusalem och se hur Jesja-ordet uppfylldes i all sin grymhet:

ALLT SOM PROFETERNA SKRIVIT OM MÄNSKOSONEN SKALL GÅ I UPPFYLLELSE.

HAN SKALL UTLÄMNAS ÅT HEDNINGARNA, DE SKALL HÅNA OCH SKYMFA HONOM OCH SPOTTA PÅ HONOM.
DE SKALL PRYGLA OCH DÖDA HONOM, OCH PÅ DEN TREDJE DAGEN SKALL HAN UPPSTÅ.
Lukas 18:32.

Nu är min textcirkel sluten.

Och i Mjällby kyrka sjöng vi den gamla beprövade liturgin, bortom den nya Handbokens alla förslag.
Gammal är äldst.

HELIG, HELIG, HELIG HERRE GUD SEBAOT!
HIMLARNA OCH JORDEN ÄR FULLA AV DIN HÄRLIGHET!
Inför nattvarden har denna liturgiska sång psalmnummer 698:2.

Melodin är smäktande. Försmäktande. Liksom den helighet som bränner bort all vår synd.
Med toner från 900-talet...

En sång som är över tusen år gammal!!
Med en tillbedjan som är tredubbelt så gammal... Mina rötter och gener sjöng från botten av mina skosulor, genom hjärtat, ut genom munnen. Hosianna i höjden.



O GUDS LAMM, SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER. Sv Ps 699:3.

Agnus Dei. Med en melodi från 1100-talet. Det byter man inte ut hur som helst. Det är oändligt vackert, så det nästan gör ont. Tonerna fångar in den lidande kärlekens stora smärta.

Jag tror att även de fyra konfirmanderna uppfattade något av djupet i dessa gudstjänstsånger, låååång bort från Melodifestivalens glittrande jippo.

Egentligen är det väldigt osynkat, att det sekulariserade Sverige drar på med Mello just när den kristna fastetiden börjar.
Det är ingen som vill följa med upp till Jerusalem och vaka och bedja...

... och ingen som vill avstå varken fredagsmys eller lördagsgodis.


Sjung psalm 135!


Jag tittade igen på den där brandfilten som hängde på bänken framför i Mjällby kyrka.
Skulle olyckan vara framme och en brand skulle uppstå, då är det bra att räddningen är nära.

Mitt under förbönen blev den där filten en sinnebild för frälsningen - den är precis framför ögonen, de blinda, de seende, och bara väntar på att få bli använd...

Visst är gudstjänsten ett rum för erfarenheter... av alla slag!

Tack Gud för Mjällby kyrka! Och den makalöst skickliga väven av Kristus. Min favorit.

Välsignade fastlagshälsningar från Helene Sture Brandfilt-Blindfelt,

- söndagsfirare.