Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 15 februari 2010

VALENTIN - EN BLODSMARTYR

Röda plasthjärtan i vit snö.

ALLA HJÄRTANS DAG

Varför firar vi det?

Chokladfabrikanter och bröllopskoordinatorer har tagit till sig Alla hjärtans Dag för att få sina näringar att rulla.
Och vi vanliga människor får en anledning att visa varandra extra mycket kärlek - och kanske till och med fria?!

Ännu en presentdag.

Långt bak i historiens snötäcke döljer sig helgonet Valentin som gett den 14 februari sitt namn. 

Jag läser Alf Henrikssons bok "Årets alla dagar". Han raljerar och har en arrogant ton när han beskriver Valentin:

"Teologerna vet praktiskt taget ingenting om honom. Katolska mässböcker upplyser i svävande ordalag om att han skulle ha lidit martyrdöden vid Flaviska vägen i Rom, där han blev pryglad med käppar och sedan halshuggen.
Över platsen för hans martyrium byggdes hundra år senare en basilika.

Valentin lär ha varit präst, omvände många italienare till kristendomen och gjorde därjämte ett och annat under, såsom att genom handpåläggning återge en blind prinsessa hennes syn.

Emellertid är det ju ingalunda denna förbleknade figur som sätter sin prägel på Valentins dag..."

... skriver Alf Henriksson och gör sig märkvärdig. Istället är det fåglarnas parning som sker denna dag...

Varför i all sin dar skulle den 14 februari då bära namnet Valentin?
Nej, jag betackar mig för sådan negativ historiekritik och önskar att du istället ätit en chokladbit när du skrev detta och bad en bön till Gud, som skapade livet - även åt dig.

Notisen är borttagen vem Valentin var. 

Nej, då läser jag hellre mer tillförlitliga källor som beskriver Valentin så här:

Den Valentin som mest är ihågkommen är S:t Valentin, som led martyrdöden den 14 februari år 270 efter Kristus, innan kristendomen blev statsreligion. Det var förenat med livsfara att bekänna att man var kristen på den tiden.

Valentin var präst i antikens Rom. Han halshöggs under kejsar Claudius II´s förföljelse av de kristna.
Hans brott?
Valentin vigde kristna par.
A propå Svenska kyrkans vigselrätt...

Valentin ville inte avsäga sig sin kristna tro, hellre dog han. Då så.
Av med huvudet.
Åter igen fick Moder Jord ta emot det blod hon hellre hade gött med sina grödor.

Jorden vill ta emot kärlek, inte blod!


I den keltiska kristendomen talar man om tre martyrier, det vita, det gröna och det röda.
 
Det röda blodsmartyriet är den enskildes val, att leva så nära och hängivet den kärlek de upplevt hos Jesus Kristus, att det inte finns något annat alternativ än att hålla fast vid denna kärlek.
Det inte finns något hot eller något krav att skada någon annan "som tror fel."
 
Åter igen, det är den enskildes beslut att hålla fast vid sin tro inför de myndigheter som avkräver egen tillbedjan.
Att bli upphöjd till helgon är en lång process i den katolska kyrkan. Tydliga belägg för stadig tro som fick konsekvens av helande och underverk måste bekräftas. Att på det viset få sitt namn i almanackan - som alltså är en helgonkalender - är ett starkt indicium på det som hänt.

Nu är vi långt bort från vår tids romantiska seder...

Kärleken ser.

I medeltidens England och Frankrike var den 14 februari den dag fåglarna hittade varann.
Geoffry Chaucher diktar:

- "For this was sent on S:t Valentys Day
whan every foul cometh to choose his mate".

Det är vackert. Naturens kärlek bor även i våra hjärtan.

Men bjud inte din älskade på gelehallon! Då fortsätter du martyriet!
- ??

Miljoner honvarelser offras nämligen för att det röda färgämnet "karmin" ska kunna framställas, ja miljoner torkade honor av arten kochenill-sköldlöss måste offra sina kroppar och sina liv... för vår skull... för att vi ska suga i oss dessa godisar.... tillsammans med ett stort antal grisar, som bjuder oss sin svål, förvandlat till gelatin...

Ge din kyss, istället.

Naturligt röd kärlek.

ATT FIRA VALENTIN

I vårt protestantiska land har denna sed varit okänd under lång tid.
Men från katolska kyrkan har vi alltså tagit emot influenser att fira både Allhelgona med ljuständning för de döda och idag Valentindagen.

Den kristna förankringen skall inte kapas.

Och när den förste Valentin vigde par inför Gud så var det för att foga ihop dem med den kärlek som aldrig dör, den kärlek som offrar sig i lidandet och är beredd att dö - för att uppstå.

Kärleken från Jesus Kristus kan få all kärlekskramp att släppa.
Och förlåtelse och försoning är kärlekens strålande budskap! Nu skall chokladasken öppnas!

Jag ser att kärleken ser.

Tag emot.

För att sedan ge.

I rätt mans händer smälter kvinnan som snö.
I fel mans händer fryser hon till is.

Smälta eller frysa?


Varma hälsningar, 

Helene F Sturefelt,

- hjärtfotograf, religionshistoriker och chokladälskare.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar