Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

söndag 14 mars 2010

SKRATT-PEDAGOGEN



   Ha-ha-le-lu-ja!

- Välkomna till "Musik med Längtan"! Denna kvällsgudstjänst för "ovana" har temat längtan efter att få vara glad, glad i livet och glad i sin tro.

Finns det skratt-psalmer?
Hade Luther humor?
Får man skratta i kyrkan?
Vi var alla förväntansfulla vad den närmsta timmen skulle innebära.

Många har en bild av böjda nackar och tyngda sinnen i kyrkan. Är det begravning så är det ju inte så konstigt, men vanliga gudstjänster ska inte vara så!
Jesu lidandes historia är djupt allvarlig, men den slutar inte med korset - det är bara halvvägs.
Poängen är ju Uppståndelsen!

För att mjuka upp, berättade jag om Petrus brev:
- Längta efter den rena andliga mjölken, ni har ju fått smaka Herrens godhet.
Själen behöver näring. Som kristen behöver jag gemenskap med Kristus och dela den med andra.

Hemma hade mina grabbar spekulerat kring detta med mjölk, och en gåt-gissar-tävling utspann sig:
- Vad får man om man mjölkar en ko i skymningen?
- Skummjölk...
- Vad får man om man mjölkar en ko som är rädd?
- Milkshake...
- Vad får man om man mjölkar en galen ko?
- En Pucko...

Nu var det dags för SKRATT-PEDAGOG Eva Franksson Colliander!
Vi fick komma fram allihop och stå i en cirkel och "skratt-hälsa" på varann:
- Hej! Ha ha ha ha!
Det smittade...
Sätt tungan framför tänderna och gå runt och presentera dig...
Vi skrattade mer och mer och kyrkans takkronor svajade, nästan.
Prova "mobiltelefon-skrattet": låtsas att du pratar med någon rolig person och dra till med:
- Nä det menar du inte!?! Ha ha ha!
Svårt att återge, men roligt var det!

Eva skrattade med oss, med alla änglar, med prästen, Gud till ära.

Kyrkfönster i Bjälbo kyrka

SKRATTPSALMER - finns det?
Javisst!
875 i den nya, oranga psalmboken "Psalmer i 2000-talet":
- Släpp loss spratten, smitta skratten, lossa bojor, frigör sång. Öppna dörrar, blås ut dammet, andas frihet, gång på gång!

766 i den röda psalmboken med "Tillägg":
- Jag tror på en Gud som gråter med mig... En skrattande Gud som vill skratta med mig, som lever med mig när jag dör..

153 - en påskpsalm, där man faktiskt skrattar åt djävulen...
- Livet vann dess namn är Jesus, ha-ha-le-luja! Han var död men se han lever, ha-ha-le-luja! Dödens portar öppnar han, ha-ha-le-luja!...

Kantorn spelade ett underbart postludium till sist. Det var härligt att se leendena spricka upp när alla förstod vilken melodi det var... först i moll... sedan i dur:
- Och då sa mamma: Sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura min! Munnen den ska skratta och va´ ..glad!
Till sist:
Den lille pojken hade aldrig varit i kyrkan förut. Han tittade med stora ögon på kollekthåven som kom närmare. När de kom hem, uttryckte han sin stora glädje:
- Va´ snälla de va´ i kyrkan pappa! Hur mycket tog du?!
- - -  : )

Glatta hälsningar
Helene Sturefelt

2 kommentarer:

  1. Tack Gud för att jag fick leda skrattet till Fredrikskyrkan.
    Tack Helen Sturefelt för att du bejakade mitt förslag.
    Tack församlingen för att ni deltog aktivt och gav glädje till Er själva och varandra
    Jag önskar att många andra församlingar låter mig få göra detta igen.
    Eva Franksson Colliander samtalspedagog
    Hälsa & Harmoni

    SvaraRadera
  2. Tack Eva för att du kom!
    Jag tänker på Desmund Tutu hur han dansade in i kyrkan!
    För länge sedan var ordet "biskop" och dansledare" synonymt för han ledde processionsdansen in i kyrkan - och det var ROLIGT!
    I påskglädjens namn,
    HS

    SvaraRadera