Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 3 maj 2010

VINTERN RASAT

Eld i Gullabo

"Vintern raaaasat ut bland våra fjällarrrr..." sjunger kören i varje hembygdspark och den ditpromenerade folkskaran får rök i ögonen och vårkänslor i hjärtat.

Visst har vintern rasat. Den har rasat och kylt oss och snöbäddat våra rabatter så att man undrade om allt hade dött därunder. Tack och lov klarade sig syrenhäcken.

Men vintern fortsätter att rasa ut för våra fjällar, det är det som är problemet.
Isen glider av.
Glaciärerna smälter. Det räcker väl med vår miljöförstörande vÄrksamhet, vulkanerna behöver inte hjälpa till!
Vem satte igång den?
Gullaboraketen...

Här ser ni en raket stiga till skyarna... Eller var det den starka glöden i sången som sprängde högtalaren?
Nejdå, ingen fara.

NATIONALDAG
Valborgsmässoafton är för mig den sanna nationaldagen. Jag känner hur saven stigen både i träden och i min egen kropp. Ett med naturen kommer jag alltid att vilja fira denna dag! Vintern är bakom, våren kommer, vila och växande har sin tid, i tur och ordning.
Min nationaldag har inte politiken i centrum, utan hellre Guds skapelse.


- "Sköna maj välkommen till vår bygd igen!"
Som körsångare är det lätt att komma fel bland alla repriser i notpappret... men våren går inte i repris.
Den händer NU.
Sluta jobba, ta lite ledigt, gå ut och andas i stadens parker, innan allt är exploaterat och vi får skriva om texterna...

- Var är maj? Bortkommen, från vår bygd, så synd...
- Vintern kasat bort från våra fjällar, drivans blommor smälter evigt bort...

Valborg lär ha lidit martyrdöden en gång i tiden och fått sitt namn i almanackan.
Nu är det naturen som lider martyrdöden, för vår skull.
Har inte Jesus gjort det en gång för alla? Ska vi offra hela planeten också?

Brasan som brinner får gärna elda upp all vår dumhet och bekvämlighet.
Gud, tänd reningens eld i våra sinnen.

Varma sånghälsningar
Helene Sturefelt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar