Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 20 oktober 2010

MEDIE-TRÄNING

Grävande journalistik

Jag har gått LHS.
Livets Hårda Skola.

När det gäller massmedia är den lite väl hård ibland. Jag önskar att jag blivit tränad tidigare, eller vetat det jag vet idag.

Massmedias logik är inte densamma som vi har i kyrkan.
Den skiljer sig också från affärsvärldens.
Lunds stifts informationsansvarige samt pressekreterare har ställt samman några punkter som klargör:

Affärslogik contra medialogik:

- sekretess är bra/ nej hemligt är skumt.
- störst är bäst/ nej David mot Goliat.
- rationell/ nej emotionell
- sakfrågor/ nej hellre personfrågor
- positivt fokus/ nej kritiskt fokus
- abstrakt/ hellre specifikt
- helhet/ nej snarare brottstycken.

Helhet eller Brottstycken

Det är en förmån att få bli intervjuad i en sakfråga.
Jag brukar vara noga med att skriva ned de punkter jag absolut vill ha med. Sedan lämnar jag pappret efter intervjun så att reportern kan återvända till det om något är oklart.

Men jag har varit naiv i min tro att de är "snälla" och är "min kompis".
Jag har inte alltid fattat att de har ett "ärende"... d v s en vinkel.
Nu ser jag det svart på vitt:

När media granskar och informerar då har de 6 punkter:
1. vinklar
2. ifrågasätter
3. klargör
4. provocerar
5. sätter in i sammanhang
6. sammanfattar

Nu tänker jag granska det som hände i november 2009 då jag satte igång debatten om islam.
Hur hanterade lokaltidningarna det?


Vilken vinkel har du?

1. De vinklade min insändare på så sätt att det var oväntat att någon vågade yttra en fråga om vad islam innehåller och vad de har för ärende.
De satte fokus på mig som person istället för på sakfrågan. Det var mycket obehagligt.
Det är en av anledningarna till att jag startade den här bloggen - att du som läser ska fokusera på ämnet och inte på mig...

2. De ifrågasatte och lät andra kollegor säga motsatsen.
Alla de som stöttade mig, hördes inte... De verkade i det tysta och bad i sin kammare...

3. Klargjorde - jo, det gjorde de, på ett sådant sätt att jag själv blev överraskad.
Det är inte förrän man är i "skarpt läge" och tvingas ta ställning som man vet själv var man står.
Det är inte fel att bli av med lite ludd...

Men jag är mer intresserad av balans än av svart-vita gaphalsrubriker. Det skadar mer än det klargör. Redigerarna, som sätter rubrikerna, står inte högt i kurs i mina ögon.

4. Provocerar - det har jag lärt mig idag att det är styrmedelet för att tvinga fram ett klart svar där man själv får stå för nyanserna.
Förmågan till empati, diplomati och lugn prövas!

Och vad gör man om man inte klarar det? - - -

I en intervjusituation är man ju ofta känslomässigt engagerad. Om man då missförstår "provokationen" och inte kan spelreglerna, kan man tro att det är personangrepp.

Det gäller att veta hur man spelar Fia-Med-Knuff utan att dagen blir förstörd...

5. Sätter in i sammanhang, gjorde tidningarna verkligen det?
De valde ut de sammanhang som de tyckte passade.
Den lilla människan som inte vågar säga emot det politiskt korrekta fick inte höras.
Men jag hörde...
Än idag kan jag möta folk som säger bakom hyllorna i affären att "det var modigt sagt".

6. Sammanfattar. Ja, en av tidningarna gjorde en mycket bra uppföljande artikelserie om "Islams ansikte idag" efter några månader.
Den inflammerade stämningen hade lagt sig något och den ömsesidiga respekten var större.
Det viktiga var att flera muslimer själva uttalade sig, precis det jag efterlyst.
Dock var det några av dem som körde i diket med tråkiga angrepp.

För tufft debattklimat

Jag betraktar massmedia som kyrkans viktigaste predikstol.
Den lilla ambon, talarstolen, i kyrkan räcker inte, inte för mig ialla fall.
Trots alla smällar jag fått ta, även innan detta, så ser jag journalisten mer som en vän än en fiende och jag är mycket mån om goda relationer.
Jag har min sanning, och den vill jag föra fram. Jag vill också vara "pro-aktiv" och sätta agendan.

"Don´t break my heart again
I´m gonna take it to the limit of my love
before I turn and walk away..."

WHITESNAKE och David Coverdale förlöser alla överspända nerver efter "en dag på jobbet".
http://www.youtube.com/watch?v=qEpQYIPdXGU

Om jag inte hade varit präst?
Då hade jag varit journalist - och fotograf!

"I BEGYNNELSEN VAR ORDET"
- och jag är dess tjänarinna...
Verbi Divine Minister

Helene Sturefelt

2 kommentarer:

  1. Håller helt med dig om synen på massmedia.
    För mig räcker det att läsa löpsedlarnas gaphalsrubriker för att lätt avstå från att köpa kvällstidningar - undrar hur mycket pengar jag har sparat...
    Pionjärer betraktas ofta som modiga av andra människor. Tror att vi som stödjer pionjärer, också när det blåser kallt, ofta gör det mera i tysthet än på barrikaderna.

    Jag tycker du är både journalist och fotograf fast du jobbar med det filantropiskt istället för som yrke.
    Tycker dina bildval och bildtexter är underbara, ofta ler jag glatt, ja till och med skrattar och tänker - var får du allt ifrån.

    En som också gått LHS fast på andra stenblock,
    Eva

    SvaraRadera
  2. Hej Eva!
    Jo, jag ska berätta hur mycket pengar du sparat på att inte köpa kvällstidningar:
    - lika mycket som medlemsavgiften i kyrkan...

    Jag tänker på dem som går ur och lämnar Svenska Kyrkan - om de satte summan i relation till hur mycket de köper glass, godis och tidningar för, då inser man plötsligt hur lite medlemskapet kostar varje månad...

    Hellre varma kyrkor som inte förfaller än dåliga tänder, som förfaller...
    Vi hörs!
    HS

    SvaraRadera