Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 23 november 2010

HELIGA KRIG i Gamla Testamentet?

Regn-spegel

Det är Domssöndagens vecka. Snön yr över Sverige men i Karlskrona regnar det, i väntan på advent.

Nu fortsätter vi med genomgången av Olof Edsingers bok "Krigen i Gamla Testamentet - ett försök att förstå".
Detta inlägg blir långt. Gå gärna tillbaka och läs de tidigare inläggen så att du får helheten:
Klicka på September:
- Gamla Testamentets Gud 6/9
- Krigets lagar i Gamla Testamentet 8/9
- Israels krig i Gamla Testamentet 15/9.

Kom ihåg att Gud står inte på någon människas sida. Gud är helig.
Gud står bara på sin egen sida.
Och vi får välja...

Fotona kommer att gäcka dig... är de upp och ned eller är det du som inte förstår...?!
De kommer att illustrera oväntade insikter i Guds goda vilja i GT.
Nu kör vi. Jag citerar Olof Edsinger från sid 68 och framåt.

Rättvänt träd - eller?

Uttrycket ´heligt krig´ finns inte i GT.
För att något ska kallas ´heligt´ måste det vara avskilt från allt orent och vara direkt kopplat till Gud och Guds renhet.
Dessa villkor kan krigen i GT inte leva upp till.

Men man skulle kunna säga att när Guds folk drog i fält så hade de ett ´heligt ärende´.
De utförde Guds domar över hednafolken och de skapade förutsättningar för att kunna bestå som ´heligt folk´.

Samtidigt måste vi erkänna att krigen i GT tillhör det religiösa facket.
Flera berättelser visar att Herrens Förbundsark fick följa med när man drog i fält, för att representera Guds egen närvaro och driva motståndarna på flykt.

Det betyder att denna form av krigföring blev en akt av tillbedjan.
Där Gud är närvarande, måste Gud bli tillbedd. Stridsfältet blev ett helgat område, jämförbart med att gå till templet.

Detta väcker starka reaktioner hos oss.
Olof Edsinger ställer genast frågan:
- Kan man verkligen tala om dödandet av en annan människa som en akt av tillbedjan??

Denna svårsmälta logik visar på funktionen att det handlar om att bestraffa det onda (inte de oskyldiga!), besegra avgudarna samt ge moralisk nystart.

Vi måste här föra in ett nytt teologiskt begrepp:
JHWH-KRIG = Guds krig, inte ´heliga krig´.

Detta uttryck använde israelerna själva.
Det finns omnämnt i en försvunnen skrift i 4 Mos. 21:14 "Boken om Guds krig".

Spegel-hus

5 Mos 20:1-4 gav instruktioner att Guds krig inte var deras egna mänskliga påfund.
Den viktigaste deltagaren när Israel drog ut i krig var - Herren själv.
Det får tre konsekvenser för vår syn på krig i GT:

1) Israels krig kan inte ges en rätt uttolkning så länge de enbart ses som ett mänskligt påfund.
2) Krigens utgång av gjordes inte av israelernas militära skicklighet, utan av Guds villighet att strida för dem.
3) Denna villighet från Guds sida hängde samman med att Gud var beredd att strida för Israel endast om de drog i fält som en lydnadshandling för hans uttalade vilja.

Olof Edsinger påminner om att Israel avstod från att ta krigsbyte och de fick inte vara sexuellt aktiva, ty då blev de rituellt orena och kunde inte strida för Guds sak - alltså fanns inga krigsvåldtäkter från deras sida.

Han påminner också om att Gud utvalde det minsta och svagaste folket som sitt...
5 Mos 7:7 ...för att de inte skulle kunna berömma sig av sin egen förträfflighet.

Detta står i tydlig kontrast till andra folk.
Mest känd är berättelsen om lille David mot jätten Goliat från Filistéen.

Israel kunde alltså inte kriga efter eget huvud.
I Josuas bok 5:13 berättas det om en man som står med draget svärd utanför Jeriko.
- Hör du till oss eller till våra fiender? frågar Josua.
- Nej ingen, jag är anförare för Herrens här.

Poängen är att så länge som Israel håller sig till Guds vilja, kommer anföraren att strida för dem.
Men så snart de tar välviljan för given, eller kompromissar med villkoren på lydnad, då går de miste om Guds stöd.

Kung David, i all sin brist, frågade Herren om han skulle dra ut i fält eller inte.
Denna ödmjukhet förklarar varför Bibeln beskriver David som rättfärdig, trots att han hade många andra fel.

Huset rätt - eller?

Nu kommer något viktigt:

På motsvarande sätt kan vi läsa att flera av Israels förluster i krig hade sin förklaring i att de nonchalerat Gud... 4 Mos 14:44.
Herren stred visserligen för Israel så länge de höll sig till hans vilja, men Gud vände sig emot dem - enligt samma princip - när de levde i uppror mot hans vilja!!

Det är mycket viktigt att ha detta klart för sig.
Särskilt tydligt blir detta mönster i Domarboken.

Israel lockas av grannfolkens avgudar, Gud tar i vrede sin hand ifrån dem.
Grannfolken får då möjlighet att besegra Israel så att de själva hamnar i nöd...
När läget är så allvarligt att de inte står ut, vänder de sig på nytt till Herren, som sänder ledare (domare) till Israel för att leda dem tillbaka till friheten - som är att leva efter Guds vilja.

Till slut låter Bibeln oss förstå att måttet av ondska och uppror är rågat.
Avgudadyrkan bland israeliterna blir allt mer utmanande och Gud låter profeter förkunna att nu är nådatiden slut...
Katastrofen är ett faktum.

Landet spricker år 722 f Kr i ett Nord- och ett Sydrike.
År 587 f Kr kommer nästa katastrof: Sydriket erövras av hednafolken.

Det inressanta är att krig i detta sammanhang också riktas mot Israel!
Jeremia 21:4, Jesaja 42:24.

GUD STÅR INTE PÅ NÅGON MÄNNISKAS SIDA.

Gud står bara på sin egen sida.
Var och en som gör uppror mot Herren blir därför automatiskt Guds fiende.

Här måste vi nästan ta en paus...
Gå och drick lite vatten... för nu kommer slutspurten.

Hur växer det här trädet, egentligen?

Olof Edsinger skriver om att det handlar om bristfälliga medel som används för fullkomliga syften.

Israeliterna behövde en fristad på jorden för att kunna fullfölja sin del av Guds frälsningsplan.
Utan ett folk som trodde på Herren - och som han i förväg kunde tala till om sin kommande Messias - skulle det ha varit omöjligt för Jesus att komma till den här världen.

Slutmålet för israeliternas krig var faktiskt Fred och Försoning för Alla Folk.

Paradoxen är ett faktum: ISRAEL KRIGADE FÖR ATT FÅ FRED.

Gud använder sig av syndare för att fullfölja sina planer.
Gud måste alltså kliva in i vår värld, präglad av ondska och uppror, och använda sig av de verktyg och företeelser som finns här.
Till exempel krig...

Det betyder inte att Gud själv är bristfällig bara för att han använder sig av oss bristfälliga människor.

Nej, för att fullborda sitt syfte:
- att frälsa världen...
... använder Gud just de människor som är i behov av frälsning!

Idealtillståndet är fred.

GAMLA TESTAMENTET HYLLAR ALDRIG KRIG SOM NÅGOT GOTT I SIG - vilket står i motsats till flera av Israels grannfolk.
Jesaja 10:7.

Olof citerar Bibelforskaren Peter Craig, som får slutordet:

- Det är antagligen fruktlöst att visa på om Israels rätt att föra krig var bättre eller sämre än grannfolkens.
Men det som i efterhand är anmärkningsvärt är deras religiösa insikt, med vilken de upptecknades och tolkades.

- Hos ingen annan nation i Mellanöstern uppstod en vision om fred och en förväntan på hela mänsklighetens frälsning som den som det hebreiska folkets katastrofala förluster i krig gav upphov till.
Och för detta hopp står vi i ständig tacksamhetsskuld till de gamla hebreerna.
Slut citat.

Rätt nu! Men marken då..?

Detta skrivs den 23 nov 2010 - exakt 100 år sedan den sista offentliga avrättningen skedde i Sverige.
Till minne och eftertanke har en staty invigts på Långholmen, Stockholm idag.
Den är formad som en giljotin där man får leva sig in i vad den dödsdömde stackars mannen tänkte...

Men vad man inte bryr sig om att lyfta fram, är den kvinna han mördade...
Hon får ingen staty, hon får ingen tanke sänd till sig...
Som vanligt kommer det kvinnliga offret i skuggan av sin manliga förbrytare!
Sjufalt Morr!

På vems sida står människan - på Guds eller sin egen?
Alldeles för ofta på sin egen.
Och bödeln - utförde han Guds vilja, eller samhällets?

Jag avslutar detta inlägg med att erkänna att min tilltro till Gamla Testamentet är orubbat stor.
Gud har inte anseende till person. Gud fjäskar inte. Det är allvar.
Synden är inget att leka med.
Men Gud har sin plan, genom varenda blad i Bibeln! Att rädda oss tillbaka till sig.

Vi saknar ofta bibelkunskap.
Vi kan inte vara så naiva att tro vi ska förstå, utan att sätta oss in i bakgrunden.
Jag hoppas att du fått fylla på ditt förråd lite grann.

Min hunger är ständigt stor efter Guds ord och beröring.
Låt oss fortsätta dela frågor och svar med varandra.

Eder Helene Sturefelt
- som stått på huvudet med kameran... ; )

2 kommentarer:

  1. Ja, förrådet har väl fyllts på och gammalt och nytt innehåll rörts om - en del av detta var svårsmält och ger en hel del följdfrågor bla. finns det krig som leder till fred...
    Beror kanske på hur man ser det ur jordiskt eller andligt perspektiv.
    Mitt i krigshettan brast jag ut i gapskratt - när jag kom till Här måste vi nästan ta en paus... såklart följde jag din uppmaning + en egen impuls och tog ett kex med getbrie också.
    Tur att Gud har humor !

    Din bildkonst är helt fantastisk - påminner om den gatukonst en konstnär åstadkommer med 3D-kritor (tyvärr vet jag inte var man hittar den, har endast ett mail med hans bilder)
    Jag hoppas du hade något mjukt och torrt under huvudet.

    Jag ska läsa dina tidigare inlägg så kanske jag får lite mera förståelse - men jag måste nog ta en sovpaus först.

    SvaraRadera
  2. Hej Eva!
    Kameravinklar är som med teologi - det gäller att vrida det rätt...
    Nej jag tror inte heller att krig leder till fred, inte i vanliga fall. Men GT är inte "vanliga fall"... När jag läser om den ondska som fanns då, kan jag nästan accpetera att döden är bättre än livet...

    Jag rekommenderar att du läser de tidigare inläggen, där förklaras allt från början.

    Min lilla enkla mobil tar fina bilder. Men jag ser att folk tittar lite när jag stannar upp och fotograferar nåt som verkar helt ointressant - de skulle bara veta!
    HS

    SvaraRadera