Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 18 november 2010

MUSLIMSK JUL eller NÄR FRISÖREN GAV MIG BAKLAVA


Vilken härlig dag, i sann religions-dialog-anda!
Jag lämnade skrivbordet och gick en runda på stan, med bestämda steg.

Under armen hade jag vårt sprillans nytryckta församlingsblad "Kungsljuset".
Framsidan är ett foto av Leonardo da Vincis "Maria med Jesusbarnet". Tavlan hänger hos bröderna Kulenovic Collection i Karlskrona.
Vi ska få fira gudstjänst där i deras konsthall på 4 advent.

Jag lämnade fram ett rykande färskt ex och fick en häpen blick till svar.
Sen ett tacksamt leende.
- Hur många får denna tidning?
- Ca 14.000 hushåll...
- Tack. Tack!

Detta är RELIGIONSDIALOG i sin bästa form!
Dessa bosniska bröder har en fantastisk konstsamling och ett hjärta till staden.
Vi i kyrkan sträcker fram handen och vänskap uppstår.

Min enkla promenad fortsatte.

Jag styrde stegen till min muslimske frisör. Än har han inte klippt av mig öronen...
Tänk dig själv:
- Kvinnlig präst fick öronen avklippta hos muslimsk frisör...
Nej, så är det inte!
Tvärtom är det mycket spännande att gå och klippa sig där. Vi lär oss mycket av varandra.
Medan de grå hårtofsarna yrde, fick jag veta följande:

Baklava

Det är muslimsk "jul" nu, BAJRAM, vilket också kallas för "sötsakernas fest".
Denna högtid avslutar ramadan och infaller vid soluppgången efter nymånen i första dagen i tionde månaden Shawwal, som kommer efter ramadan. Puh.

Nåväl, man firar i 3-4 dagar, där den första dagen är den viktigaste.
Fastan är avslutad och man förväntas be om förlåtelse, och ge förlåtelse, till sina medmänniskor.
Det är också viktigt att ge allmosor till de fattiga (en av de fem pelarna - att ge Zakat).

Festligheterna inleds med bön (tack till Gud/Allah).
Ofta visar man heder åt de avlidna genom att besöka begravningsplatser.
Det liknar vårt allhelgona, tänkte jag, medan hårfönen plockades fram.

Tillåtet - rätt slaktat

Frisören berättade att man i hans hemland brukade slakta ett lamm för att hedra en död släkting.
Av köttet gjorde man en god måltid, som skulle delas ut till de fattiga.
Man fick spara en portion för egen del, men bara en! Annars...

Sen hörde jag inte mer för fönen dånade och hårvaxet smälte.

- Kom in imorgon så ska du få smaka en Baklava, sa han.
"Imorgon" var alltså idag.
Snygg i håret steg jag in i salongen igen.
- Hej Helene, var så god, här är en baklava som min fru har bakat!

Hans muslimska kompisar, som satt och hängde i soffan, gjorde stora ögon...
En kristen kvinna kommer in och får "jul-kaka" ... ?! Och en kram!! Nä nu!
Vi skrattade båda två och sockerkladdig om fingrarna gick jag lycklig tillbaka till skrivbordet.

Denna väl assimilierade man från Kosova brukar dessutom gå på sina barns skolavslutning i kyrkan...
Hans svenska hustru har lärt sig baka Baklava så att till och med svärmodern blir imponerad.

Detta var RELIGIONSDIALOG nr 2, inom loppet av en kvart.
Så har jag det på jobbet...

Snart skolavslutning

Fylld av värme sitter jag här och funderar.
Mötet med människor är mycket lättare än mötet med texter och teorier.
På söndag ska vi ha en gudstjänst där religionsdialogen är i centrum.
Jag menar att vi måste lägga lika mycket tid på att hitta likheterna som att våga ta i skillnaderna.

Nu går vi på djupet med dagens möte.

Det jag förstår av denna högtid Bajram är att den har sin uppmuntran i Koranen, sura 5 vers 114:

"Och Jesus, Marias son, sade.
- O Gud, vår Herre, nedsänd ett bord från himmelen till oss, att det må bliva en högtid för oss, från den förste till den siste, och ett tecken från dig, och försörj oss du!
Ja, du är den bäste försörjaren."

En del uttolkare menar att detta är det som Muhammed uppfattade av den kristna nattvarden.
I mina ögon uppfattar jag versen som en förvanskning av Johannes kap 6:22-40 om livets bröd:

"Våra fäder åt mannat i öknen, som det står skrivet:
Han gav dem bröd från himlen att äta.
Jesus svarade dem:
- Sannerligen jag säger er: Mose gav er inte brödet från himlen, men min fader ger er det sanna brödet från himlen."

Koranen berättar strax före, i vers 112:

Lärjungarna frågade:
- Jesus, Marias son, skulle din Herre vara i stånd att nedsända ett bord från himmelen till oss?
Han svarade:
- Frukta Gud, om ni är rättrogna.
Då sade de:
- Vi önskar att vi måtte få äta därav och att våra hjärtan måtte lugnas och vi måtte få veta att du sagt oss sanningen, och att vi hör till dem som kan vittna om det."

Men Bibeln berättar 600 år före:

"De bad honom då:
- Ge oss alltid det brödet.
Jesus svarade:
- Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra ... /
... Ty detta är min faders vilja, att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen. /
Jag är det levande brödet som kommit ned från himmelen".

Mitt hembakade Kristus-bröd

Nu gör vi en parallell-läsning med Koranen igen, vers 115-117:

"Gud svarade:
- Jag skall förvisso nedsända det till eder, men om någon av eder ännu är otrogen, skall jag hemsöka honom med ett straff, varmed jag ej hemsökt någon i all världen.

Gud sade.
- Jesus, Marias son, har du sagt till människorna:
- Tag mig och min moder till gudar istället för Gud?
Han svarade:
- Dig allena ära! ... / 
Jag har ej sagt dem något annat än vad du har bjudit mig, nämligen:
Dyrka Gud, min och eder herre!
Och jag har varit vittne mot dem så länge jag var bland dem, men då du tog mig hädan (= Koranen tror att Jesus blev upptagen till himmelen direkt, utan kors och utan uppståndelse)blev du själv väktare över dem.

Medan Bibeln berättar så här, fortfarande i Johannes kap 6, nu vers 45-46:

"Det står skrivet hos profeterna: Alla skall bli Guds lärjungar.
Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, kommer till mig."

Koranen kallar Jesus för Marias son.
Medan Bibeln ger sitt tydliga vittnesbörd: Joh 6:69:

Petrus svarade:
- Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord och vi tror och förstår att du är Guds helige."

Nu får det räcka med skrift-studium.
Den varma känslan från de mänskliga mötena, försvinner när jag läser detta...

Religionsdialog i praktiken är mycket enklare än texterna, som är hårda.
I alla fall upplever jag Koranens ord som väldigt hårda. Där finns inte Guds ande på samma sätt som i Bibeln.

Min uppfattning är att Koranen förmedlar en förvrängd kristendom.
Det finns inte mycket "eget".

Mer mat

Men det jag önskar högst av allt är, att få leva i vänskap med de muslimer som har kommit till oss och som vi har valt att ge uppehållstillstånd, allt enligt demokratins spelregler.

Jag tänker njuta av den sockersöta Baklava-kakan!
Jag tänker fortsätta äta goda middagar på Vattenborgen hos bröderna Kulenovic.
Och jag tänker fortsätta klippa mig hos Raffe.
Men Koranen vill jag inte läsa...

Förlåt.

Helene Sturefelt
- kortklippt, men inte vingklippt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar