Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 27 februari 2012

STRINDBERG vandrar i KARLSKRONA

I Strindbergs spår.

Så otippat! August Strindberg gick runt på gator och torg i Karlskrona och läste ur EN BLÅ BOK!
Hur gick det till?

Från Pilgrimscentrum i Vadstena utgick ett påbud att under Strindbergs 100 års-jubileum skall vi arrangera pilgrimsvandringar på de orter som är omnämnda i hans böcker.
Karlskrona hade en gång ett ankargjuteri inne på varvet.
Alltså har vi i Stadsförsamlingen planerat vandringar med rubriken TRO, HOPP och ANKARE!

Följ med på den första vandringen som gick av stapeln igår, 26 feb 2012.
Bilderna är lite suddiga, man ska inte fotografera när man vandrar...

Tyst vandring över till Stumholmen (ha!)

Inte alla känner Strindbergs religiösa tänkande. Men i En Blå Bok gör han upp med den tröttsamma diskussionen där vetenskap ställs emot tro:

DEN EVIGA STRIDEN OM TRO ELLER VETANDE KUN DE HA KVÄVTS I LINDAN OM NÅGOT SLUGHUVUD I GOD TID HADE UPPTÄCKT ATT FRÅGAN VAR ORÄTT  STÄLLD:

- Det jag vet tror jag, följaktligen förutsätter tron vetande.
När en människa på intuitionens väg kommer till kunskap om Gud och hans lagar - och sedan prövar denna kunskap med sina erfarenheter och får dem bekräftade, då är tron slutresultatet av hennes forskning... (sid 226).

Den förträfflige Joachim Mostberg gestaltade August Strindberg på ett förvillande likt sätt!

Karlskronas egen Strindberg.

Jag gav våra pilgrimsvandrare tankar från nutiden:

- Upplysningstidens ideal att sätta förnuftet i centrum löste många problem på sin tid. Men det dröjde inte länge förrän detta goda blev en reduktionism som kvävde andra uttryck för vetande: känslor, intuition och bön.

Hebréerbrevet 11:1
TRON ÄR GRUNDEN FÖR DET VI HOPPAS PÅ, DEN GER OSS VISSHET (!) OM DET VI INTE KAN SE.

Vår vandringsledare ledde oss vidare, till nästa ankare ute på Stumholmen.

Så trygg vilar jag i Tron.

Strindberg var intresserad av Swedenborgs religiositet. Här någonstans vid kajen i Karlskrona kom hans kvarlevor i land...

SWEDENBORG FANN ALDRIG NÅGON MOTSÄGELSE MELLAN VETENSKAP OCH RELIGION, TY HAN GENOMSKÅDADE HARMONIEN I ALLTET. (sid 34).

- HUR SKALL JAG VETA ATT JAG TROR PÅ RIKTIGT?
- STÄLL DIG SKEPTISK GENTEMOT DITT FÖRNEKANDE. GÅ UT UR DIN PERSON OCH STÄLL DIG PÅ DEN TROENDES STÅNDPUNKT. LÅTSAS ATT DU TROR, OCH PRÖVA SEDAN OM DET STÄMMER MED DINA ERFARENHETER. (25).

Vi var ett 20-tal personer som gick i tystnad och funderade på Strindbergs resonemang.
Den bleka vårsolen sken ikapp med mitt hjärta, för detta var verkligen både roligt och meningsfullt!
Men ack, att vi inte har kommit längre i denna egendomliga debatt...
Ett Bibelord att meditera vid:

Romarbrevet 1:20
ALLT SEDAN VÄRLDENS SKAPELSE HAR GUDS OSYNLIGA EGENSKAPER KUNNAT UPPFATTAS I HANS VERK, OCH VARIT SYNLIGA.

Folk tittade lite när vi kom... Joachim var verkligen så snarlik att många hajade till... är det inte.. Strindberg?
Vid fyren på Stumholmen utspelades följande dialog:

Vad syns?


- HAR DU SETT GUD?
- JA, MED MITT INRE ÖGA. OM JAG TAR UT MITT ÖGA OCH LÄGGER DET HÄR, SÅ SER DET INGENTING AV SIG SJÄLV. DET ÄR MITT INRE ÖGA SOM SER!
- FÅR JAG SE DITT INRE ÖGA DÅ!
- DET SYNS INTE... ALLTSÅ MÅSTE DU TRO PÅ DET OSYNLIGA. DU BEHÖVER INTE HA SETT GUD FÖR ATT JAG SKALL TRO PÅ HONOM! (sid 13).

Vi kunde inte låta bli att le och skratta lite i den kiviga ordväxlingen.
Jag sammanfattade:
- Du säger att du tror att du vet. Jag vet att jag tror.

Ulla förde oss i lä vid Marinmuseet. De har fällt de stora, fina pileträden för att ge plats för det nya ubåtsmuseet. Ankaret som låg där är enormt. Och Strindberg, alias herr Mostberg fortfor:

Marinmuseet.

MAN SKALL INTE SKRÄMMA MÄNNISKORNA FÖR KRISTENDOMEN.
LÅT TRON VARA HOPPET OCH FÖRBINDELSEN MED DET ÖVRE.

TRÄD ICKE UR DIN KYRKA FÖR NÅGRA DOGMERS SKULL...
ELLER BLIDA ICKE EN SEKT FÖR ATT SLIPPA VARA FÅR.. OCH UPPHÖJA DIG SJÄLV TILL HERDE!

Jag frågade August om han kunde gissa hur många som ännu var kvar som medlemmar i "Statskyrkan" hundra år senare... Han kunde inte gissa... men blev imponerad när jag sa 70 % i hela riket!

Innan Fredrikskyrkan byggdes, låg en mindre kyrka kallad Hedvig Eleonora i parken där Törnströmska gymnasiet är idag.
På denna plats, hörde vi Strindberg dikta en Praktisk åtgärd mot Fiender:

- HUR SKALL JAG KUNNA ÄLSKA MINA NÄSTA SÅSOM MIG SJÄLV? DE ÄR SÅ OSYMPATISKA ATT DE SVÅRLIGEN KUNNA BLI FÖREMÅL FÖR NÅGON KÄRLEK!
- DET GREKISKA ORDET "agapao" BETYDER ENDAST "VÄNLIGT BEMÖTA", OCH DET KAN DU STÅ UT MED! (sid 71).

Det handlar inte om att acceptera en illgärning, men att genomskåda sin lust till attack. Och jag fortsatte:
- Hur skulle du själv vilja bli bemött om det är du som är "fienden"? Med hån? Förakt? Eller bön och omsorg?

Matteus 5:43
JESUS SA: ÄLSKA ERA FIENDER OCH BED FÖR DEM SOM FÖRFÖLJER ER, DÅ BLIR NI ER HIMMELSKE FADERS BARN!

August tillade:
DÄR SER DU VILKEN DJUP VISDOM DET LIGGER I EVANGELIETS ENKLASTE LÄROR, DEM DU TROR DIG KUNNA KRITISERA.


Hoppets tyngd.

Nu var vi framme vid pilgrimsvandringens sista ankare. Med Hvita Briggen i ryggen, det gamla fängelset, såg vi ankaret som låg tvärs över vägen, vid marinan.
Strindberg läste "Brev från Helvetet":

DET VAR ETT RIKTIGT NÅLBREV SOM STACK... UR HELVETET KOM HAN TILL RÄDDAREN OCH TOG ITU MED KRITIKEN ÖVER ALLA VETENSKAPER.
ALLA DESSA LÖGNER FÅR HONOM ATT DRIVA REDLÖS OMKRING, TILLS HAN FINNER ANKARBOTTEN I TRON PÅ KRISTUS!

... KRISTUS, DEMONBETVINGAREN, DEN HÖGSTA VISHETEN, FRÄLSAREN SOM FRÄLSER FRÅN FÖRTVIVLAN OCH VANSINNET... ( 214).

Varmt samarbete.

När vi en stund senare satt och värmde oss inne på Pingstkyrkans café - som heter just Ankaret! - så var det många som fått en ny bild av Strindberg.
Inte många känner till att försonade sig med kristendomen på slutet.

Och jag konstaterar att vår tid, som bara tillåter oss kalla Kristus för en "God Lärare", har mycket att lära av Strindberg.
Ty en god lärare kan inte rädda eller frälsa... Kvar står skammen, skulden och döden och skrattar åt oss... såvida inte Jesus Kristus verkligen är Frälsaren!
- Man får väl pröva då...

Timmen senare lyste det från Fredrikskyrkan och mycket folk var samlat till kvällens gudstjänst Musik med Längtan. Alf Lax berättade om sin frälsing i Jesu namn - men det tar vi en annan gång!

Helene F Strindfelt
- litterär pilgrimsvandrare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar