Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

fredag 6 juli 2012

HJÄRNSTRESS eller NÄR KARUSELLERNA STANNAR


Kan man kräkas tankar?


Sköterskan kämpade med gipset. Någon höll mig runt huvudet.

- Nu ska vi gjuta en gipshjälm till damen! sa personalen.
- Du har blivit sjuk i huvet och det måste synas, sa den andre strängt.
- Det som inte syns, finns inte, trallade sköterskan och virade ett hårt bandage runt min skalle.

Det snurrade.
Allting snurrade runt, runt. Fortare, fortare.
- Hjäälp! Jag vill hopppa aaav! skrek jag, men personalen fortsatte plaska med gipset tills jag satt i ett skruvstäd.

- Jag vill hoppa av livets ekorrhjul!

- Vakna. Vakna Helene, du drömmer mardrömmar.

Med ett ryck kom jag loss från kuddarna, som omfamnat mig lite väl effektivt.
Jag kände runt huvudet. Inget gips.... puh! Då var det bara en hemsk dröm.
Bara.
Den kändes alldeles på riktigt!

Om man inte har feber eller gips, då är man inte sjuk.
Men allt där emellan då?....

Effektiviteten sätter inte klorna i alla...

När man arbetar för mycket, kan man längta efter läggdags mest av allt.
Åh, att få somna... slippa vakna upp till en ny dag av för mycket krav och måsten.

Jag har kommit på varför kvinnor i klimakteriet svettas så mycket - det är för att de dubbeljobbar, och när de äntligen får vila, svettas de ut allt överarbete!
Som mannen skulle gjort... Eller?

När man drabbas av hjärnstress känns det just så här:

Man är för trött för att sova... måste vila sig först hela kvällen... och lyssna på alla de senaste årens otänkta tankar... och känna alla o-kända känslor.
Har man tur, kommer sömnen innan midnatt.
Men då är man så trött att det känns som om kuddarna formar sig till en gipshjälm ialla fall...

En bild av vår tidsanda.

Sov nån gång!

Sov nu huvet så att jag kan få vakna snart! Jag måste gå upp i tid så att jag hinner vila.
Snälla huvet, förstår du inte?
Jag är för trött för att sova. Jag måste hinna vila så mycket det går, annars orkar jag inte gå och lägga mig! Hör du det!

Kan man kräkas tankar?
Jag menar, när man är övermätt, då kan maten komma upp igen och trycket lättar.
Men när hjärnan fått ta emot för många intrycxck - hurx g7ör man då? UUrk!

Delete! Var sitter den knappen????
Visa mig hjärna - - -

Äntligen lugnt.

Nej, huvudet hör inte.
Det sitter och löser ett Krypto, med siffror och bokstäver som dansar runt... precis som karusellerna på Killebom-festivalen i Sölvesborg, medan kroppen gungar hammock.
Åtskilda.

Nu kommer posten.
- Du har vunnit på Kryptot, en Sverigelott, grattis!
Huvudet jublar! Vinst!
Kroppen fattar ingenting....

Förvirrad förnöjsamhet.

Vinna tid eller pengar... Jag väljer TID.


MEN JAG FÖRTRÖSTAR PÅ DIG, HERRE, JAG SÄGER:
- DU ÄR MIN GUD.
MIN TID STÅR I DINA HÄNDER.
RÄDDA MIG FRÅN MINA FIENDERS HAND (tidseffektiviteten) OCH MINA FÖRFÖLJARE (stressen).
                                    Psaltaren 31:16

Hjärtliga hälsningar till er alla som idag har pysslat om mitt hjärta - där tror jag inget gips behövs! Tack.
Helene Sturefelt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar