Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 13 november 2012

RED UT I ENRUM - FYRARUMMAREN


Ropa ut från taket!

Igår skrev jag om att vi skall ropa ut det glada budskapet om Jesus Kristus från taken.
Idag ska vi gå in igen...
För nu handlar det som att reda ut konflikter.
Och det skall inte göras offentligt, och inte från hustaken!

Denna veckas evangelietext lyfter fram problemet När någon har gjort orätt mot dig.
Om du vill, slå upp Matteus 18 vers 15-20.

Utgångspunkten är att offentliga rättegångar ofta skedde i gathörnen, eller "i porten" som det hette, på Jesu tid.
Detta var samlingspunkter och vardagsdomstolar.

Mot en-rummaren.

Men i den kristna församlingen ville man ha det annorlunda.
Kanske man ville slippa insynen... Eller helt enkelt värna om den personliga integriteten.
Just så, stäng dörren för grogrund till elakt skvaller. Klokt.

Jesus sa:

- ställ honom till svars i enrum.
- lyssnar han, då har du vunnit tillbaka en broder!
- men om inte: ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras.

- om han fortfaranade vägrar lyssna, gå vidare och tala om det för församlingen.
- vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som någon från ockupationsmakten...

Eller som det står: "betrakta honom som en hedning eller tullindrivare" och det betyder alltså någon som hellre tjänar fienden...

En-rummaren är bra.
Det är inte svårt att vara modig, om man inte är rädd...
Men vem är inte rädd för konflikter och att hamna i "orätt med sin broder"?!

Världshistoriens största konflikt - den med Gud...

I Lunds stift arbetar man med något som kallas Fyra-rummaren när en ny kyrkoherde tillträder.
Det är en mycket bra modell som hjälper arbetslaget att komma till tals.
Även i en familj eller vänkrets kan dessa tankar hjälpa till att få läget att klarna:

FYRARUMMAREN

Tänk dig ett gammalt fönster. Dela in det i fyra rutor. Överst står det:
Förnöjsamhet  -  Inspiration

Nedanför står det:
Censur   -    Förvirring

Det finns trappor och stegar emellan de fyra rummen. Det går att röra sig mellan rummen. Det är inte låst.
Titta noga på detta foto! Säg vad du ser...

Himmelens Port-  speglar sig i vapenhuset!
Kyrkans fyra-rummare.


På en och samma dag kan man gå igenom denna fyrarummare:

- Att börja dagen nöjd med en skön runda i bokskogen.
- Bli inspirerad och skriva ett bra stycke...
- Plötsligt rasa ned i cencuren p g a dåliga nyheter eller taskiga kommentarer, som ger känslor som inte är tillåtna...
- Deppa ihop i förvirring - vad hände?

Eller;
- det kan vara långa perioder av förnöjsamhet, med goda rutiner som bär terminens arbete.
- Flödet ökar och framgången kommer, inspirationen sprudlar.
- Men något händer... en avundsjuka, ett misstag, ett missförstånd, dålig kommunikation och cencuren stänger till och magknipet börjar... huvudvärken sätter in, stressen gastkramar en och nätterna blir förstörda...
- Förvirringen är ett faktum.

Är det då det är dags att gå in i den evangeliska ENRUMMAREN igen?

Absolut.


Samtal pågår. Kalmar Domkyrka.

Samtidigt ser jag att det finns en "olycklig kärlek" just till massmedia och folket på taket...

När det är som bäst, kan grävande journalister verkligen sätta ljus på det som felaktigt viskats i mörker, och istälelt ropa ut sanninngar från taket, så att en situation förbättras.

Men.

Samma journalister kan gräva för långt, där det inte är tillåtet eller gagnar själva saken.
Då måste respekten för integriteten respekteras.


Det är inte svårt att vara modig om man inte är rädd.
Dessa ord är skrivna på en lapp vid datorn.
Men jag är rädd.

Jag är rädd för alla små konflikter där makt och prestige går före omtanke.
Jag är rädd för alla stora konflikter i världen, framför allt i Mellanöstern och Afrika.
Jag är rädd för hopplösheten i att försöka hjälpa alla, i en felriktad godhet.
Jag är rädd för att de som beslutar inte längre värnar det vi faktiskt har, utan är som "tullindrivare och hedningar"... och jobbar för ockupationsmakten.

Vem jobbar ni för?

Nu går jag in på ett konkret område, som bekymrar oss alla.
Jag går in på minerad mark, där cencuren tystar ned alla som inte håller med den Korrekta Åsikten.
Det gäller invandringen, och särskilt anhöriginvandringen.

Hur ska vårt land klara det???

- det finns inte tillräckligt med bostäder,
- det finns inte tillräcklig ekonomi till det,
- det finns inte tillräckligt många utbildade människor som kan ta hand om denna stora mängd flyktingar, där vi inte kan kommunicera p g a deras språk, kultur eller religion.

Vem är god mot vem?

I enrummaren skulle jag vilja sätta handläggarna på Migrationsverket, en och en, och låta dem berätta vad de faktiskt ser och hör, ty deras tystnadsplikt gör att sannigen inte kommer fram.
Just denna sanning skulle sedan behöva ropas ut från taken...

Har du läst bloggen där "miggarna" kommer till tals? Gör det.
Merit Wagers blogg:
http://meritwager.wordpress.com/

Sedan skulle jag vilja sätta politikerna där, en och en, och fråga dem hur många kronor och ören det faktiskt finns att använda "till alla". Deras "godhet" gör att sanningen inte heller här kommer fram.

Deras ja till alla dessa mängder av människor, blir ett nej till oss andra...

Ihåliga åsikter.
Ditt ja skall vara nej...


Till sist skulle jag vilja låta handläggarna och politikerna gå runt i fyrarummaren, där vi just nu befinner oss i total cencur och förvirring, vad gäller hur vi skall möta de stora flyktingströmmarna.
Ja, vi måste hjälpa.

Men vi är inte världsmästare i godhet.
Vi klarar inte alla.

Julia Caesar skriver om Sverige på ett sätt vi inte vill veta...
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9174651242

Lennart Hellström sjöng på 60-talet om Trollkarlen som "trolleritrollade så att han drack opp sig själv..."
Vi är på väg dit.
Då finns det varken en- eller fyrarummare kvar att lösa konflikter i.

Gode Gud vad detta är svårt!
Jag har ingen lust att skriva om det här... men det tränger sig på och vi måste våga lyfta på censuren innan det börjar pysa...

Det finns sanningar som befriar - och - det finns sanningar som låser.
Vad säger ni i församlingen?

Böner, böner, böner för oss Alla.
Helene Sturefelt,
- som bor i en fem.sex.sju-rummare...

En-rummare... för sopor.

Och som fotograferade i Sölvesborg och Kalmar.

1 kommentar:

  1. Helene svarar Peter:
    Ja, jag tänker på alla politiker vars misstag dras fram i ljuset, för att fälla dem.
    Dumheter kan alla säga, särskilt när man blir provocerad, men i politikens värld finns ingen förlåtelse...
    Det är obarmhärtighet som råder och chans till gottgörelse erbjuds inte.
    Vem vågar då blir politiker/ offentlig person när förlåtelsens möjlighet är borttagen?

    Tack Gud för kyrkan som i Jesu namn kan upprätta människor igen, och - som du också säger - kan påbörja ett mer rättfärdigt liv.
    HS.

    SvaraRadera