Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 22 juni 2013

EN MIDSOMMAR-ALN


Solstugan i Nättraby.

Hur mäter du ditt liv?
I antalet år och pengar, resor eller relationer?
Vad ger dig djup och glädje i tillvaron?

Medan midsommarstängerna ännu vajar i vinden vill jag dela några tankar denna midsommardag.
Det är ju lördag, fast söndag. En röd helgdag i almanackan så att alla kan få vila.
Och få näring till själen, genom Ordet:

Näring till stången.

VEM AV ER KAN MED SINA BEKYMMER LÄGGA EN ENDA ALN TILL SIN LIVSLÄNGD? frågar Jesus i Bergspredikan.

En aln är måttet mellan armbågen och långfingrets spets.
Ungefär lika långt som ett steg.

På Jesu tid gick man oftast till fots, därför var det en bra jämförelse att ta till.
- Kan du med dina bekymmer lägga till ännu en sträcka på din livsvandring?
Lite till, ett stycke till, en upplevelse till, en resa till...

Några eklöv till...

Jag läser en recension av boken "Guldet blev till sand" av Per Ewert:

"Vår samtidskultur smular sönder det som har värde genom överkonsumtion och självcentrering.

Det som kommer till oss lätttillgängligt och utan kostnad verkar så fantastiskt, men gör att vi ofta blir tomma och otillfredsställda på insidan" berättar Per Ewert.

Håller du med?

BEKYMRA ER INTE FÖR MAT OCH DRYCK, ELLER KLÄDER.... säger Jesus.

Så här i midsommartid tävlar tidningarna om bästa silltårtan och smarrigaste jordgubbsdesserten.
Hur jag än gör, känner jag mig halvt misslyckad, eftersom det alltid finns något som är ännu mer inne, sötare, saltare, fräschare...

Maten och kläderna är statussymboler. Men jag orkar inte tävla...
Just därför bjöd jag ju på knäckebröd till förrätt när jag var med i Halvåtta hos mig...

Förrätten på Halvåtta hos mig...

ÄR INTE LIVET MER ÄN FÖDAN OCH KROPPEN MER ÄN KLÄDERNA?

Den fråga Jesus ställer är lika aktuell, i alla tider.
Jo, jag vill vara klädd i hjärtats renhet och mättas med själens bröd.

Jag har hittat en kristendom som inte är ytliga slagord, utan verkligt liv!

När jag läser evangeliet i Bergspredikan, Matteus kap 6:25-30, går Jesus rakt på sak.
Han vänder min blick bort ifrån mitt ängsliga jag, och hjälper mig att se.

Se det himmelsblå.

- SE PÅ HIMLENS FÅGLAR, DE SÅR INTE OCH SAMLAR INTE I LADOR, MEN ER HIMMELSKE FAR FÖDER DEM.

- Se!
Det är en gudomlig egenskap att SE, sa radioprästen idag på gudstjänsten i P1 från Umeå.

"Och Gud såg att det var mycket gott" - 1 Mosebok.
"Dina ögon såg mig när jag ännu knappt var formad" - Psaltaren 139.

Se, och låt dig påverkas.
Men inte i spegeln, och inte i skafferiet, utan se livet i naturen, det som du och jag är en del av.

"Se på liljorna på marken..."

Jag ber ofta att Gud ska styra mina steg. Mina skor är välsignade och jag ber om ledning i det som händer.

Här kommer en liten "midsommar-aln" när Gud förde mig in i en omständighet som var både obekväm och krävande.

- Herre, låt någon bli glad när jag nu kommer.
Och låt även mig få bli glad i de möten som sker. Amen.

Mycket folk var samlade och det ångade varmt av fläder och nyponros.
Jag spanade efter "folk" att hälsa på...

Solstugans kransbinderskor 2011.

En störande flicka med något förståndshandikapp ställde sig i vägen... hon ställde dumma frågor och störde ordningen.
Jag blev tvungen att ge henne uppmärksamhet och dessutom översätta hennes fåniga frågor till den man hon försökte prata med.

Han stod på en armlängds avstånd.

- Do you like dogs? Do you like horses...
Suck.
Men mannen skrattade och vi började prata, vilket vi inte hade gjort om inte flickan varit där.
Han kom från ett muslimskt land och hade varit både i Indien och Turiket.

- Oh, we pray for Turkey, sa jag.
Han var bekymrad för sitt folk:
- It´s hard for the women...
- Yes, I pray for them too...

Jag vet inte om han såg mitt kors runt halsen eller förstod vem jag var ändå, men mötet blev mycket gott, och lämnade ett tyst, kärleksfullt samförstånd efter sig.
Tack vare en besvärlig flicka, som Gud sände som budbärare.... Tack!
Och förlåt mig.

Detta var i sanning en välsignad midsommar-aln!

Också en midsommar-aln.

Med lätta steg gick jag hemåt, nynnande en sång som min salig mormor Mimmi sjöng för mig som barn:

SÄG MIG DU LILLA FÅGEL DÄR MELLAN ALMENS BLAD.
HUR KAN DU STÄNDIGT SJUNGA
OCH STÄNDIGT VARA GLAD?

JAG HÖR DIN RÖST VAR MORGON, JAG HÖR DEN VARJE KVÄLL.
OCH LIKA REN ÄR STÄMMAN OCH TONEN LIKA SÄLL.

FÖRRÅDET ÄR SÅ RINGA DIN BONING ÄR SÅ TRÅNG.
DOCK SER DU MOT DIN HYDDA
OCH SJUNGER DAGEN LÅNG.

DU SAMLAR INGA SKÖRDAR OCH INGA KAN DU SÅ.
DU VET EJ MORGONDAGEN, MEN ÄR SÅ NÖJD ÄNDÅ.

Mimmi var född 1898 och sången är kanske lika gammal.
Det är en tonsättning av Jesu ord i Bergspredikan som vi just har läst.

Du samlar inga skördar.

Tack Jesus för att Du ger mig vidgade perspektiv!
Likt fågeln vill jag svinga mig över alla trivialiteter och öva mig i tacksamhet.

Herre, hjälp oss att söka den andliga maten som mättar oss på insidan.
Förlåt oss när vi bländas av yttre stil och skönhet, men som bara är tomhet.
Tack för flickan Du sände och mannen som fick lyssna. Och jag som fick böja mig...
Amen.

Midsommarpräst 2011.

Med hopp om att få gå ännu en aln tillsammans med Gud.

De ljusaste pilgrimshälsningar från båtviken i Gullberna Park.
Helene F Sturefelt,

- som delade två år gamla foton från den snart sålda Solstugan, där Stadsförsamlingen firat midsommar sedan 1926...

Nattljus. Midsommarafton kl 22, igår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar