Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

måndag 8 juli 2013

MIN KLAGOLÅT o GUDS LÖFTEN


Fattar du?

Det är en lyx att bli förstådd.

Titta noga på bilderna, som förkunnar.
Nu går jag till det ärligaste jag vet för att få hjälp att häva ur mig min smärta och inre tryck.

PSALTAREN 31:

Till Dig, herre, tar jag min tillflykt, låt mig aldrig komma på skam.
Befria mig genom Din rättfärdighet.

Detta är inte min dagbok, därför döljer jag det som är personligt.
Att bli missförstådd och felaktigt bemött väcker min vrede.
Ibland undrar jag om kommunikation över huvud taget är möjlig.

Vem är du?

Det är en lyx att bli förstådd.

Böj Ditt öra till mig, rädda mig snarligen.
Var mig en fast klippa, en borg till min frälsning.

Ty Du är mitt bergfäste och borg, och Du skall för Ditt namns skull leda och föra mig.

Om jag skall vara här, i denna situation, så måste Du rusta mig, Herre!
Annars går jag under. Trycket blir för stort.

Jag läser en artikel om en man som byggde sin relation med Gud på det som var fel hos honom... tills han kom på att Gudsrelationen tvärtom ska bygga på det som är rätt hos Gud!

Fel fokus. Falsk "ödmjukhet". Det är Guds löften som är i centrum!

Åh! Nu fattar jag!

Gud har alltid varit min bästa vän.
Han (haka inte upp dig på det ordet) har alltid tålt mina brottningskamper.

Jag hatar dem som håller sig till fåfängliga avgudar!
Men jag förtröstar på Herren.

Att vara sin egen herre och gud... dyrka sitt ego...
Fame Factory. Idol. Avguda-fabriken.
Girighetskontot. Skövlingsbegäret.

Hårdheten som slår till, hotad av den som värnar livet.
Mannen ständigt hotad av kvinnan, därför evigt förtryckt.

Ner-mejad.

Var mig nådig, herre, ty jag är i nöd. Av sorg är ögat förmörkat, ja min själ såväl som min kropp.
Min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp är maktlösa.

 Du är min Gud.
Min tid står i Dina händer.

Låt de ogudaktiga komma på skam och bli tystade i dödsriket!

Telefonen ringer på mornarna och väcker mig.
Terrorister!
Idag hörde jag på en knastrig linje:
- Madame Fransson?
- Lägg av. Stop it!

Min dator går trögt... Nu är de här igen och försöker hacka på mig.
Men denna gången ska jag inte låta dem ta över pekaren!

Du pekar inte på mig!
Och du tar inte våra träd!

Älska Herren, alla ni fromma.
Herren bevarar de trogna, men vedergäller i fullt mått den som övar högmod.

Var frimodiga och oförfärade i era hjärtan, alla ni som sätter ert hopp till Herren.

Jag övar mig i att låta Gud var Gud.
Men var går gränsen mellan mina initiativ och Guds?


Psaltaren är full av klagosång och det lättar på trycket.
Billig terapi. Och dyrbar!

Ärligare än mindfulness för jag orkar inte sitta där och andas!

Bibeln är full av goda löften om Guds närhet i livets alla situationer.
Men vet man inte om dem, kan man inte heller tillgodogöra sig dem, förstås.

- Det gör att många går omkring med en alldeles för snäv och ogenerös bild av Gud, säger en pastor i Hillsong Church i Stockholm, Andreas Nielsen.

Hur gör man för att leva i Guds löften?
- Idag ska jag, oavsett vad som händer mig, bestämma mig för att det här löftet gäller just mig, just nu, säger pastorn.

- Låt Gud stå för sina löften!

Det flyttar prestationen från oss till Gud.
För det Gud har lovat, det tar Han själv ansvar för.

Och här en del av min smärta; den bristande tron i kyrkan.
Jag kan bara dela de heliga sakramenten med dem som ger sig hän.

Hängiven.

En annan del är mannens exploateringslust, utan hänsyn till människor och skönhet.

Det tredje är åter igen:
Det är en lyx att bli förstådd.

- Det blir inte alltid som man har tänkt sig, sjunger Per Gessle.
Det är en modern tolkning av Psaltaren 31.

Käre himmelske Far, sänd då människor till mig, som tröstar, tar ansvar, uppmuntrar och förstår... vem jag är...
Tack att jag alltid vilar i Din blick.
Amen.

Speglar mig i Dig.

Gnällspikshälsningar från Helene F Sturefelt,

- som fotograferde den fantastiska stenen utanför Amiralitetskyrkan, som är som ett altare i båtform, med en naturlig dopskål, där hela livet ryms... ja, där alla synder kan dränkas!

Och nu ska jag dra ur telefonjacket... era förb... Nej. Tyst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar