Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

torsdag 28 december 2017

JESUS - OFFERLAMMET I BETLEHEM


Herdarnas äng i Betlehem.


Det här inlägget är baserat på ledarsidan i tidningen SHALOM som kom igår, med posten.
Jonas Lönngren, styrelseledamot i Shalom, har skrivit en reflektion kring hur vi politiserar julens budskap.

Istället för att fokusera på Jesus, talar vi hellre om Palestina och dagens mur som är uppbyggd i Jerusalem.
Shaloms ledare tar avstånd från detta sätt att förkunna inom svensk kristenhet.

Till dig som inte vet vad Shalom är, står det följande i deras bekännelse:

"Organisationen Shalom har en klar bekännelse till Jesus som Messias.
De bibliska utsagorna att judarna är Guds egendomsfolk och att frälsningen kommer från judarna, utgör grunden för kärleken till det judiska folket".

Denna bekännelse delar jag.

Se vidare www.shalom.se och maila till info@shalom.se

Shalom - organisation och tidskrift.


Själv satt jag i turistbussen till Betlehem i maj månad och såg allt detta med egna ögon. Det är mina foton som nu får illustrera det Jonas Lönngren skriver.

Han undrar om en del kyrkor har glömt bort vad som är viktigast under julen då vi berättar vad som hände en gång.

- Det spända läget i Israel har gjort att de hellre - kanske omedvetet - fokuserar på denna konflikt än att Jesus föddes.

Han tar ett exempel från "lille Sven" som kommer hem från kyrkans barntimmar, där pedagogerna har läst ur boken "Sanna och Farmor firar jul":

För länge sedan i ett land som hette Palestina bodde Maria och Josef. De skulle bli föräldrar.
Svens föräldrar fick nu förklara för honom var Palestina ligger.

Var är vi nu?


I en till synes oskyldig barnbok om julen dras blicken bort från Jesusbarnet och blir en politisk fråga:

- Är det riktigt att det fanns ett land som hette Palestina på Jesu tid?

I våra Biblar stod det "Palestina på Jesu tid" fram till 1970, skriver Jonas Lönngren. Men nu har det ändrats till "Israel under Jesu tid".

- Varför går inte författaren till barnboken på samma linje, utan använder en felaktig beteckning på landet där Jesus föddes?

Händelsen eller platsen?


Ett klargörande:

Området på Jesu tid hette Judeen och Galileen. Det är dessa namn vi möter i evangelierna, eller hur?

Namnet Palestina fick området först år 135 f Kr, när romarna krossade Bar Kochba-upproret och körde ut judarna.
(Läs mer i Mackarbéerböckerna sist i Gamla Testamentet).


Ledarsidan i tidningen Shalom fortsätter berätta hur lille Sven några veckor senare går med sin familj till kyrkan på julafton.

"Kyrkoherden talade till barnen om Jesu födelse, om Betlehem. Under största delen av pratstunden med barnen pratade kyrkoherden om muren i Israel. En mur som inte fanns på Jesu tid.
Kyrkoherden säger att:

- Det är en mur som idag skiljer människor åt. Där folket i Betlehem är förtryckta av Israel och måste köa vid check-pointen...

Kyrkoherden följer vad vår förre ärkebiskop  skrev i bönboken "En vandring till Betlehem" för några år sedan:

Om Jesus skulle födas i år skulle han inte födas i Betlehem. Maria och Josef skulle inte släppas in vid check-pointen, inte heller de tre vise männen, och herdarna skulle vara fast innanför murarna och inte få lämna Betlehem.

Slut citat.

Närmar oss muren. 2017.


Här måste jag göra ett medgivande.

Jag kommer ihåg det julkortet som skickades ut det året. Med dramatiska penseldrag såg man den lilla åsnan Maria red på nästan klämmas mellan murarnas kraftiga betongväggar.

Jag predikade efter ärkebiskopens ord. Min kunskap var inte större då. Jag förstod inte att hela den socialdemokratiska kyrkoeliten står på Palestinas sida; alltså de arabiska muslimernas sida.

Nu vet jag bättre. Jag har själv varit på plats. Jag har lyssnat, jag har samtalat både med araber och judar.
Och jag ber om ursäkt för att även min förkunnelse tidigare har varit ensidig och politisk och felaktig.

Se vi kör upp till Jerusalem.


Tillbaka till Jonas Lönngrens reflektion.

- Vi måste nu fråga oss varför vi inte kan ha fokus på själva födelsen? Varför skall vi inrikta oss på politik och inte på vad Jesus har gjort för oss?

Och så föreslår han en mycket ovanligt psalm att sjunga i juletid; påskpsalmen 143:

    GUDS RENA LAMM OSKYLDIG
        PÅ KORSET FÖR OSS SLAKTAD...

Hur kan dessa gamla ord från 1500-talet höra ihop med julens budskap?
Vad är kopplingen mellan Betlehem, Jesu födelse och påsken?

Mina tankar går tillbaka till Israelresan i maj.

Där någonstans...


Jag hade gått ur vår turistbuss och stod och tittade ut över ett fält, strax intill ett järnstaket.
Stora höghus klättrade med sin bebyggelse nedför bergssluttningen. Landskapet är kalt och fult.

Vi är inne på Västbanken. Här är det förbjudet för judar att vistas. Israels regering har satt upp skyltarna för deras säkerhets skull, som inte kan garanteras eftersom det inte finns någon israelisk polis i Betlehem.

Jag samtalade med vår muslimske busschaufför från Jordanien. Issa sa:

- Många israeler är här ändå. Men ingen pratar med dem. Inget händer. Det är ganska lugnt.

Det finns inga jobb för israeler i den palestinska autonomin. Men det finns det för araber i Israel.

Muslimskt område.


Jag skjuter in ännu ett minne:

Vi åt lunch på en restaurant som såg ut som klippt ur Tusen och en Natt... Tjocka draperier, dofter och Mellanösterns sångstjärna Fairouz i högtalarna.

Plötsligt kom tårarna...

De palestinska flyktingar jag lärt känna från Hanöhus här hemma har så många gånger bjudit oss på denna mat - humus, falafel och taboule - och spelat Fairouz's oändligt vackra sånger för oss.
Då är det de som har gråtit, av djupaste hemlängtan.

Nu grät jag deras tårar.

Borta fast hemma.


Jag kände mig som hemma... Jag är de. De är jag.
Dock delar jag inte deras inställning till det judiska folket.

Vår guide berättade detsamma som Johan Lönngren skriver i sin ledare:

- I Betlehem på Jesu tid födde man upp en del av de får som skulle offras i templet under påsken.
När påsken närmade sig fördes djuren från Betlehem upp till Jerusalem för att slaktas.

De fördes in genom Fårporten till Betesda-dammen där man tvättade dem.

Psalmförfattaren från 1500-talet kan mycket väl ha sett denna koppling.

Tvättas.


Jag sträckte på halsen för att se över järnstaketet.
Där borta var Herdarnas äng...!! Det var där herdarna vallade tempelhjordarna. Det är ju helig mark... !!
Och ändå ser det så intetsägande ut.

Men den ortodoxa kyrkan finns där, mitt emot ängen, i bön och tillbedjan.

Jag kunde ana grottor lång bort i bergskanten, grottor som var till skydd för djuren, säkerligen med stall utanför.

Ungefär som man bygger ett förtält till husvagnen... Förlåt min jämförelse...

Det betyder att när muslimerna beskriver Jesu födelse i en grotta så är det inte alls fel.
Och att berätta om stallet är inte heller fel. Det skulle kunna vara två sidor av samma sak.

Grottstall. Stallgrotta.


Jag förundrades över den här kopplingen mellan herdarnas vallande av fårhjorden som skulle bli offerlamm vid påsken, och att Jesus föddes precis där, för vår skull, för våra synders skull, som Guds rena lamm...

Enligt traditionen, skriver Jonas Lönngren, kom Jesus in genom Fårporten, sista gången han kom in i Jerusalem.

- Är inte likheten slående; Jesus som är född utan synd är Guds rena offerlamm!

Det är väl detta vi skall fokusera på och föra vidare, ut till våra medmänniskor, att JESUS FÖDDES BLAND DE ANDRA OFFERLAMMEN I BETLEHEM.

Det här är så stort!
Jag tappar nästan andan.

Julen varar väl till påska... Ja! Det är sant! Denna enkla lilla julmelodi gömmer ju hela evangeliet!!

Julen och påsken i ett skal.


Gud tar sin boning ibland oss, med början längst ned bland de fattigaste fattiga, här i Bet Shaou - Stjärnornas By.
Evangeliet bubblar av glädje som ska vara "en stor glädje för hela folket", som det står i Lukas 2:10.

Det är detta vi skall berätta om, i barnböcker, vid julkrubbor, vid samlingar för barn och vuxna - inte om politiska landområden och murars eventuella nackdelar eller fördelar.

Jesus föddes bland offerlammen i Betlehem som Människosonen, för att gå offrets väg till Golgata.
Och där dö för din och min skull, som det sista offerlammet, fullbordat för evigt.

Nu är försoningen fullkomnad. Nu är Gudsrelationen upprättad.

- Tack för att vägen till Dig alltid är öppen genom Jesus Kristus, ber vi ju i våra gudstjänster.

Tänk att få vara tillsammans med Jesus i all evighet! Är inte detta något att glädjas och vara tacksam över? Jo, absolut!

Såsom i himmelen, så ock på jorden.


Efter vår lunch besökte vi en souvenir-affär. Den drivs av en kristen familj, med högsta kvalitet på sitt hantverk. Allt olivträ och all pärlemor är äkta vara.

Det är inte lätt att vara kristen bland den muslimska majoriteten här, men många turister besöker deras shop och det är en stor uppmuntran.

I min bokhylla står nu en julkrubba utskuren i ett olivträ-stycke, med känslan av att Jesus föddes i en grotta, tvärs över fältet. Jag känner mig så ödmjuk.

Hans offer är min frihet.

Och för min inre syn ser jag ett av lammen gå fram till hans krubba och blicka ned på honom.

- Du och jag. Jag och du. Snart ska vi vara i Jerusalem tillsammans.. vårt blod skall flyta...
Ullen skall klippas. Jag är tyst och du kommer också att vara lika tyst, då de anklagar dig inför stora rådet...

Bä, bä vita lamm, nu är ullen röd.

Röd... är julens färg. Förstår du nu varför?
 

Jag avslutar denna artikel med den fina julpsalmen nr 115:

O BETLEHEM, DU LILLA STAD, HUR TYST DU LIGGER DÄR
   FÖRSÄNKT I DJUP OCH DRÖMLÖS SÖMN
      NÄR SKAPARUNDRET SKER.

EN STJÄRNA TÄNDS OCH MÖRKRET HAR ÖVER DEN EJ MAKT.
OCH ALLA SLÄKTENS HOPP OCH TRO STÄMT MÖTE DENNA NATT.


Shalom. Frid till er alla! I Jesu namn.

Helene F Sturefelt,

- Israelresenär och lamm-älskare.

Frid och Fred.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar