Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 29 maj 2018

7 KRISTNA NYCKELORD Pilgrimsseglats INGO

Som pilgrim lever jag i världen.

I tjugo års tid har pilgrimsrörelsen i Sverige hjälpt människor tillbaka till ett lugnare tempo, och även visat vägen till tro.

De sju nyckelorden som myntades på Pilgrimscentrum i Vadstena har gett vägledning och uppmuntran. Pilgrimen protesterar mot ett välfärdsliv som har så bråttom att människor far illa och skadads, både mentalt och själsligt.

I takt med att pilgrimsrörelsen har vuxit så har allt fler icke-troende och okyrkliga funnit sin plats i dessa vandringar. Det är mycket glädjande!

Men.

Det finns ett - men.

Pilgrim året runt!

För tjugo år sedan var den kristna kontexten tydlig. Det är den inte längre idag.
Sekulariseringen har gått snabbt och pilgrimsrörelsen riskerar att förytligas om inte nyckelorden förankras tillbaka till sitt sammanhang.

Följ med på en pilgrims-seglats i Göteborgs norra skärgård!
Min medvandrare och hjärtevän gick tyst vid min sida och delade sedan på kvällen sina tankar, som jag nu i min tur delar med dig.

- Vad är det egentligen som ger frihet? Enkelhet? Bekymmerslöshet?

Vad ger frihet?

Vi samlades på Klippans ångbåtsbrygga där alla veteranbåtar ligger förtöjda. Ta dig ombord på skonaren INGO. Hon är byggd 1922, helt i trä, med tjocka master från en granskog... eller var det lärkträd?

Doften av tjära, trä och hav fick mitt hjärta att ropa: Nu är jag hemma!

Ingo är min nya kärlek...

… och vi gick för motor under den mäktiga Älvsborgsbron, med Röda Sten till vänster, babord alltså.

Ombord på skonaren INGO.

Det första ordet FRIHET har sin grund i min FRÄLSNING.

Pilgrimens frihet är alltså inte en frihet till vadsomhelst... utan det börjar med ett erkännande av att vara bunden.

Bibeln talar om att vara fast i sina begär, i sin vrede, girighet och avund. Det är högmod, lättja och lögner. Ja, allt det som sammanfattas i det lilla förtretliga ordet "synd".

Vi binds av mörker som gör att vi inte lever livet ärligt. Relationerna haltar och synden sätter sig som en kil mellan mig och Gud.
Det är som om det tunga ankaret har fallit ned på botten och hindrar fartygets framkomst...

Att vara bunden.

När Jesus ger sitt liv på korset så bryter han syndens makt. Pilgrimen kapitulerar inför sina misslyckanden - och räcker fram sina tomma händer till Gud och ber om nåd...

… hm, om jag vågar tala sjörövarspråk så handlar det faktiskt om hotet att "gå planka...!"

Men precis innan ondskan knuffar oss överbord till hajarna, så är Gud där, fångar upp oss och översköljer oss med sin förlåtande nåd.

I GUDS TYSTNAD FÅR JAG VARA
ORDLÖS, STILLA UTAN KRAV.
KLARA RYMDER, ÖPPNA DAGAR
HÄR EN STRAND VID NÅDENS HAV... Sv Ps 522.

Nådens hav. Ingen planka...

Nästa nyckelord är ENKELHET, med förankring i Bibelns tal om EVIGHET.

Gud har gett oss livet där tillvaron är inordnad i tid - dagar, veckor, månader och år.
Men det finns en annan dimension, utanför tid och rum.

Evigheten.

Som vi anar när havets horisont går ihop med himmelens rand.

När pilgrimen anar evigheten på sina vandringar, då är det det perspektivet som föder enkelheten.

Vad betyder allt mitt samlande och ägande när jag anar evigheten bortom alla begränsningar?
Det är stort!

Det är något Bortom...

Ordet TYSTNAD kopplas ihop med TRO.

När pilgrimen tar emot tron som en gåva, så medföljer också tystnaden.
Nu går det att vara stilla och tyst.

För där finns en Närvaro.

Det är en lyssnande tystnad. Det är en talande tystnad. Det blir en växelverkan, där tron vilar och där tron föds, i ett ohörbart möte med Gud själv.

Ingemar Johanssons psalm sätter ord på det:

BLI STILLA, LÅT TYSTNADEN FÖRA DIG NÄRA
NÄRVARON FINNS DÄR, EN KRAFT SOM VILL BÄRA.

JA, ÖPPNA DET RUM SOM STÅR LÅST DJUPT INOM DIG
BARNET SOM BOR DÄR, SOM STUMT SKRIKER:
- HÖR MIG!
DU ÄR EN BÖN... GUD ÄR DIN BÖN. Sv Ps 762

Stilla och tyst.

Fjärde ordet BEKYMMERSLÖSHET har sin grund i BÖN.

Det är inte den falska bekymmerslösheten där man skakar av sig allt och inte värderar varken tankar eller känslor.
Nej, Jesus säger i Bergspredikan att:

GÖR ER INGA BEKYMMER FÖR MORGONDAGEN.

KASTA ALLA ERA BÖRDOR PÅ HERREN.

Pilgrimen vet att i bönen finns samtalet med Gud, vår himmelske Fader.
Till honom kommer vi med allt - både bekymmer, men också vårt tack och vår lovsång.

Bönen är hjärtats samtal med Gud. I den relationen blir det verkligen ett saligt byte - jag lämnar över allt det som jag oroar mig för till... inte till tomheten eller till ödet eller "universum"... utan just till vår käre himmelske Fader!

Den Gud, som skapat allt, har omsorg om dig och mig!

Vilken fantastisk bekymmerslöshet bönen ger!

Kasta alla era bördor på Herren.

Min hjärtevän funderade länge på nästa ord, LÅNGSAMHET. Vad kan rymmas i det?

Skonaren Ingo tog oss genom Göteborgs norra skärgård, och vi gjorde kortare pilgrimsvandringar både på Rörö och Björkö.

LÄRJUNGASKAP blev förankringen. Långsamheten är nödvändig för att växa i Jesu efterföljd.
Det tar tid att låta omvändelsen få fäste.

Sakta växer pilgrimen mot en allt större Kristus-likhet.

Att vara kristen är inget "quick-fix". Lärjungaskapet idag behöver få mogna, med bibelläsning, goda samtal, gudstjänster och bön. Och pilgrims-seglatser!

Långsam lärjungavandring.

ANDLIGHET är det mest populära ordet, som kan rymma allt, från öster till väster.
Men när den kristna pilgrimen talar om andlighet så är det DEN HELIGE ANDE som är i fokus.

Gud andades sin livsande in i allt levande. Men när Herren kommunicerar med oss, då är det genom den Helige Ande, alltså Guds eget presens, här och nu!

Helig Ande verkade genom alla profeterna som vi kan läsa om. Efter uppståndelsen, då synden och döden var besegrade, andades Jesus på sina lärjungar och sa:

TAG EMOT HELIG ANDE!

Denna heliga Guds Ande är den som tröstar, uppmuntrar, varnar och förmanar oss.
Pilgrimen söker sitt hjärta in mot denna mittpunkt.

Behovet av kontemplation och tillbedjan är stor!

Låt oss lära oss av våra katolska vänner, som har sakraments-tillbedjan med Kristus i centrum.
Vi behöver inte "gå över ån efter vatten" till österlandet för att hämta andlighet. Vi har ju fått en skatt av Gud Fader själv - given av Jesus - låt oss ta det på allvar!

Vilken underbar källa att ösa ur!

Skatter.

HELIGE ANDE LÅT DIN RÖST
HÖGT OM GUDS GÄRNINGAR TALA.
VITTNA FÖR TRON OM KORSETS TRÖST
KROSSADE HJÄRTAN HUGSVALA.

VISA OSS GUDS RÄTTFÄRDIGHET
LÅT OSS FÅ SE HANS SALIGHET
HELIGE ANDE, FRÄLS OSS. Sv Ps 161:3

Hugsvala är ingen fågel... och Anden är ingen duva. Men att "svalka hågen" och lugna sinnet det gör sannerligen Guds helige Ande!

Och från skonaren Ingo matades fåglarna med räkskal. Fiskmåsen höll truten...

Hugsvalor...

Det sista och sjunde nyckelordet är DELANDE. Vi tänker oss att det har sin grund i DOPET.

Som pilgrim på vandring delar jag med mig av ett äpple, ett plåster och gärna min livsberättelse i lagom bitar.

Djupast sett handlar delandet om dopet, där vi blev inlemmade i Guds världsvida gemenskap, doppade och dränkta i vatten, till rening och syndernas förlåtelse!

Kanske fick vi "gå plankan" i alla fall, för att ramla i Nådens hav och så uppstå till nytt liv, räddade av Jesu egen hand, tillbaka till Livets farkost.

Jesus sa ju i missionsbefallningen:

GÅ UT I HELA VÄRLDEN OCH GÖR ALLA FOLK TILL LÄRJUNGAR,
DÖP DEM I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN...

Det är denna Kristus-tro och Jesus-räddning som jag vill dela med mig av.

Delar.

Så får pilgrimens sju nyckelord förankras i vår kristna tro, med goda Bibelord som grund.
I alla fall när Svenska kyrkan inbjuder till dessa fantastiska möjligheter, då vi lämnar vardagen för en stund och hämtar nya perspektiv.

Och, om jag får tala marknadsmässigt till sist, och uttrycka något om att "kvalitets-säkra" pilgrimsrörelsen, så har kyrkan sin grund i Kristus.
Varför säger jag det?

Jo, som sagt, i takt med att allt fler utifrån söker sig till pilgrimsrörelsen så är det lätt hänt att göra tröskeln så låg att annat följer med in.
Jag som lämnat de österländska meditationsrörelserna vill också påpeka att yoga inte hör hemma i det här sammanhanget.
Vi ska inte växla ned saligheten i småmynt.

Tvärtom ska vi vara oerhört stolta och glada över det som Jesus Kristus har gjort för oss!

Och det kan yttra sig både i sång och dans på en båt, en tyst vandring bland klapperstenarna på Rörö eller en stilla mässa på en klippa vid havet.

Nattvardskärl för vandring.

Så fick FETBLAD en djupare betydelse!

FRÄLSNINGEN är det som ger mig FRIHET.

EVIGHETEN ger mig ENKELHET att leva.

TRO ger mig TYSTNAD full av Närvaro.

BÖN ger mig BEKYMMERSLÖSHET.

LÄRJUNGASKAPET växer sakta i LÅNGSAMHETEN.

ANDE, Helig ande, är den ANDLIGHET som hjälper mig hem till Gud Fader.

DOPET är grunden för allt DELANDE i pilgrimsrörelsen.

Dopfunten i Fredrikskyrkan, Karlskrona.

De varmaste nyckel-hälsningar till er alla.

Och kom ihåg - man bygger inte en väg om det inte finns ett mål...!

Helene F Sturefelt,

- pilgrimspräst och segelvandrare över Nådens hav.

PRIDE-FESTIVALER och flaggor

Karlskrona Rådhus.


Det finns så många fördomar.

Heterosexuella är rädda för homosexuella. Homosexuella är rädda för heteronormen och trakasserier. Kyrkan har varit rädd för sexualiteten över huvud taget, och många är rädda för kyrkans fördömande.

Ingen av oss kan hjälpa hur vi är skapta. Men vi kan ta ansvar för hur vi lever ut vår sexuella läggning.

Runt om i Sverige kommer ca 50 Pride-festivaler äga rum i sommar.
Sandra Ehne, förbundsordförande för RFSL, säger i tidningen Metro 29 maj 2018, alltså idag:

- Pridefestivaler består ofta av tre saker; fest och häng, politik och debatt samt manifestation och parad.

Flaggorna vajar.


Jag har gått runt i Karlskrona och tittat på förberedelserna. Överallt vajar regnbågs-flaggan.
Men det var lite strul med att få upp dem igår, de hade fått fel nyckel till förrådet där flaggorna förvarades, men tio minuter försenat vajade de stolt på sina stänger.

Landshövdingen Sten Nordin säger till Sydöstran:

- Jag är stolt och glad att jag fick uppdraget att officiellt inviga Pride-veckan. Det är en självklarhet då vi från regeringens sida stöder arbetet för mänskliga rättigheter. Alla har rätt att vara de man är.

Men jag undrar vems ansvar det är att denna flagga verkligen hissas?
Ska varje statlig myndighet hissa regnbågsflaggan? Jag läser vad Patrik Scherman säger, hbtq-certifierad personalutbildare inom kriminalvården:

- Polisen kan hissa flaggan medan kriminalvården eventuellt inte gör det. Dessa myndigheter lyder under samma departement och bägge utgår ifrån den gemensamma statliga värdegrunden.
Men det finns en oklarhet om ansvaret för synliggörandet av hbtq-perspektivet ligger på en enskild statstjänsteperson.

Han fortsätter:

- Inom kriminalvården kan nämligen Pride-flaggan utgöra en säkerhetsrisk. Därför bör varje myndighet agera likadant så det inte blir en privatsak.

Så långt detta med flaggor.

Nu går vi över till själva relationerna.

Känsligt även för kungar.


När jag läser artiklar och intervjuer med hbtq-personer så är det en sak som hela tiden betonas; den radikala individualismen.

Normlösheten är norm, eftersom man upplevt ett så stort förtryck från samhället att inrätta sig i sexuella normer, där man inte känner sig hemma.

Jag kan förstå behovet av att slå sig fri. Jag accepterar behovet av att slippa förtryck, trakasserier och andra gliringar.
Det ska ingen människa behöva utsättas för, oavsett läggning.

Men relationer och sexualitet är det känsligaste vi har. Det är heligt... En god relation gör oss hela. Och den är ömtålig.

Detta behöver omgärdas av ansvar och trohet.

Ömtåligt.


Men ingenstans kan jag läsa om detta i regnbågs-sammanhang. Ingenstans hör jag någon tala om vikten att ta ansvar för hur man lever ut sin sexualitet, bara att den ska levas ut.

När sedan själva paraden drar genom staden med buller och bång, musik och glädje, så ser jag bara stora överdrifter - vilket det alltid är i parader - och jag får en känsla av att detta "jippo" motverkar sitt syfte.
De flesta lever sitt liv enkelt i vardagslunken, men den här normlösheten - som tycks vara både medel och mål - inger inte mig respekt.

Om alla heterosexuella skulle göra en parad på liknande sätt, skulle det också väcka min misstanke. Sexualiteten är för intim för att marknadsföras.

Ansvar och Trohet.


Homo - Bi - Trans - och  Queer = handlar det om att släppa på alla gränser så att man kan konsumera alla de sexuella varianter man har lust med?
Naturligtvis är det jag som inte förstår det här, det förstår du ju, men det finns också en mörk baksida som inte lyfts fram.

Läkaren Bengt Malmgren rapporterar om att psykisk ohälsa, droganvändning, självskadebeteende och sexuella övergrepp är överrepresenterat bland hbtq-folket.

Folkkhälsorapporten "Det färgglada mörkret" konstaterar, liksom jag, att ord som "ansvar och moral" sällan förekommer i Prideprogrammen, och då oftast i negativ kontext.

Man kan gå på seminarier som heter "Relations-anarki - relationer utan regler" där fokus alltså ligger på den radikala individualismen.

"Needle-play" och "chem-sex" är teman som Pride bejakar, alltså att skada den egna kroppen och få den att blöda, och att via kemikaliska droger skapa en starkare sexuell kick.

Mina begär riktar jag mot dig. Och du riktar dina begär mot mig. Är vi överens, då kör vi...

Vänta lite.


Läkaren Bengt Malmgren menar att #meToo kampanjen tydligt visat vad konsekvenserna blir av relationer och sexualitet utan regler. Det är rent och skärt utnyttjande.

- Pride's filosofi och innehåll inte bidrar till att minska de sexuella övergreppen.

Det vi vanligen uppfattar som ont, obehagligt och rent ut sagt fel, det kan Pride ha en bejakande attityd till. Eftersom normlösheten är norm så kan droger, sadism, smärta och prostitution vara ett normalt utlevande av sin sexualitet.

Jag menar att de som redan är en utsatt grupp, kan bli ännu mer utsatt i denna gränslöshet.

Ska jag som kristen stödja detta?

Det kan jag inte.

Är vi överens?


Med glädje stöder jag den lilla människan, den som är behov av att hitta sig själv, men det gör jag helst lågmält, i enskilda samtal.

VÅGA VARA DEN DU I KRISTUS ÄR
DEN I HANS TANKE, DEN I HANS KÄRLEK
DEN I HANS ÖGAS EVIGA LJUS DU ÄR! Sv Ps 87.

Varje dag tar jag ställning för att fortsätta vara kristen. Det som drar mig är en person - Jesus Kristus själv.
Han har förvandlat mitt liv och gett mig en inre kompass.

Om man själv har blivit utsatt, då är dessa ord "ansvar och trohet" de vackraste som finns!

Men den som utövar makt vill slippa det... och ett sådant utnyttjande av andra kan bara fördömas.

Så, vem tillhör Pride-paraden?

Den lilla utsatta hbtq-gruppen?
Eller de som vill använda andra människor för att leva ut sina begär, utan ansvar och trofasthet? Eller i en polyamorös situation där man får finna sig i att bara vara en bland många.

Nej, vårt hjärta är ömtåligt och vår kropp och själ likaså!

Ingen ska behöva känna skuld för sin sexuella läggning. Men om vi gör varandra illa, då står vi alla i skuld till varandra!
Ingen ska behöva vara rädd för att vara den hen är... Respekt är det vi ska bygga våra relationer med.

Bygg hållbart.


Jag låter Anders Frostenssons psalm få avsluta detta regnbågs-inlägg.

SKULD OCH RÄDSLA TRYCKER DIG INTE MER
NU ÄR DU FRI ATT ÄLSKA OCH TJÄNA
DEM SOM DU MÖTER, JESUS SOM BOR I DEM.

I den sanna kärleken bor tjänandet och omsorgen om den andre.

I Kristus finner jag att den som blivit slagen får bli upprättad. Den som slagit får be om förlåtelse och göra gottgörelse.
Och kyrkan i sin tur får be om förlåtelse för den rädsla och det förtryck den orsakat mot olikheter och mot oliktänkande.

Men en kristen kyrkan kan som sagt aldrig backa från dessa två huvudord; ansvar och trohet.

Motsatsen - ansvarslöshet och trolöshet kan inte bli välsignat av Gud.

Välsignar ansvar och trohet.


REDAN ÄR DU DEN DU EN GÅNG SKALL BLI
DÖMD OCH BENÅDAD, DÖD OCH UPPSTÅNDEN
ÄLSKAD OCH ETT MED HONOM SOM GJORT DIG FRI. Sv Ps 87.

Sök Guds hjärta.
Kristus söker dig - med sin kärlek.

Och vad gäller själva regnbågen så är ju den det förbundstecken Herren satte upp på himlen för att påminna oss om att ingen syndaflod mer skulle komma... Håller vi vår del av avtalet?

Färgglada hälsningar från en bristfull, grå liten människa,

Helene F Sturefelt,

- Karlskronavandrare och lyssnande medmänniska.

Guds förbundstecken.

söndag 20 maj 2018

PILGRIMSVANDRING på ASPÖ Pingstdagen

Pilgrim till havs.


Det är pingsthelg och överallt hör vi talas om "hänryckningens tid". Så är det!

Många bröllop har det varit, och vi är många som är uppfyllda av vigseltalet på prins Harry och Meghans vigselakt.
Den karismatiske pastorn talade om kärlekens makt som vi aldrig tidigare hade hört talas om Kärleken...

Talet är redan historiskt. Jag hoppas kunna återge det här vid ett annat tillfälle. Nu tar vi av de högklackade, och sätter på oss vandringskängorna istället!

Följ med på pilgrimsvandring denna vackra helg!

Hälsporre...


Gud har lagt ned sin Ande i naturen, som nu vaknar och blommar i full kraft. Vi tog färjan ut till Aspö i Karlskronas skärgård och var beredda att slåss mot mygg och fästingar...
Men framför allt att få lyssna till Guds röst i tystnaden och fågelsången.

Temat var "Bokens folk" - Ordet och Anden.

Judar, kristna och muslimer kallas just för "Bokens folk".

Denna pingstdag tar Svenska kyrkan emot den nya handboken som reglerar gudstjänstlivet.
Samtidigt har våra muslimska vänner gått in i sin fasteperiod ramadan.
Och Israel är hårt ansatt av militära aggression.

Krävande arkipelag.


Vår enkla pilgrimsvandring ville vara hjärtat och fötternas bön för fred i Mellanöstern.
Det skulle visa sig bli mycket intressant, med tanke på att Aspö har ett militärt försvarsvärn som har hållit två krig borta från Sverige:

-1719 då Oscar III kusin Katarina i Ryssland ville ta Sverige, men de kom inte igenom befästningen utanför Drottningskär här på Aspö.

- Några decennier senare då Danmark och England ville angripa Sverige, men även de fick backa tack vare de starka försvarsbefästningarna.

Inte en enda anfallskula har skjutits mot andra länder här, men där emot avskräckt och avvärjt två anfall som skulle ha kunna gjort Sverige till något helt annat...

"Den grå lusen" räddade oss.


Skulle vi inte pilgrimsvandra, Helene?

Jo, men vi är inte så andliga att vi inte vet var vi går... och varför!
Vår vandring är på riktigt, med ett stort allvar i det lilla. Det är inte en sentimental söndagspromenad - det är sannerligen ett lyssnande efter Guds röst!

Solen sken och fåglarna sjöng.

OMKRING DITT ORD, O JESUS, OSS STILLA GÖR,
OCH FRAM TILL LIVETS KÄLLA AV NÅD OSS FÖR.

DU SER I VARJE HJÄRTA DESS DJUPA NÖD,
DU ENSAM KAN OSS MÄTTA MED LIVETS BRÖD. Sv Ps 65

Klara positioner.


Bofasta Aspö-bor hälsade oss välkomna till ön.

- Det finns många "Aspöar" runt om i världen! Men nu är vi här, på denna plats, i denna stund, och skall få vandra närvarande i nuet, tillsammans.
Tystnaden blir så mycket mer bärande när man är tillsammans. Och våra kroppar ger varandra skydd och närhet i det vandrande ledet.

En flakmoppe knattrade förbi. Någon enstaka bil passerade, annars är det nästan bilfritt på Aspö.

Tallskogen är lågvuxen och vindpinad. Vi stannade på en stenhäll, där marken bredvid var sönderkörd av alltför stora skogsmaskiner men på andra sidan såg vi blommande blåbärsris.

Varför denna ovarsamhet?


I BEGYNNELSEN VAR ORDET, OCH ORDET VAR HOS GUD, OCH ORDET VAR GUD... Johannes evangelium, kap 1:1

- Vad bygger vi vår livsåskådning på? Vad bygger jag min tro på?
Det yttre landskapet fick tala till själens inre landskap.

- Bygger jag på sönderslitna åsikter och tyckanden? Eller bygger jag på Guds ord, som är hållfast och stabilt? Blommar blåbären där jag går fram, eller vissnar de?

Jag tog Frälsarkransen i min hand och lät varje bönepärla få färgas av ORDET:

Gudspärlan - Gud är ett Ord. Gud är ett verb! Gud talar - och det sker!

- VARDE LJUS!
OCH DET BLEV LJUST!

Varde blåbär!


Tystnadspärlan - Tystnaden blir då ett eko av Guds uttalade Ord... och full av närvaro!

Jag-pärlan - Ditt och mitt namn är ett ord, med innehåll och mening.

Dop-pärlan - Vårt namn nämndes tillsammans med Guds namn och gav oss identitet.
I dopet handlade Gud med oss, och vi blev födda av "vatten och Ande", renade och infogade i Guds världsvida gemenskap.

Så märkligt, på vägfärjan över fjärden var ett gäng indier, som också hade Aspö kyrkan som mål!
De skulle vara med på gudstjänsten och efteråt berätta om "Little Lambs School"!
Den världsvida kyrkan var med oss!

Kristna indier i kyrkan.


Om Gud är ett ord, kan vi också betrakta oss som ett "ord"?

Vi skapar ju vår tillvaro med det vi säger. Och om vi bara kunde nicka och skaka på huvudet i ett "ja" eller "nej", så är det de två orden som formar hela vårt liv!
Och säger vi ja vid fel tillfälle, så får det konsekvenser, liksom om vi säger nej till de möjligheter som erbjuds oss.

Kan vi med våra ord bryta negativa situationer? Kan vi också vara "gudsord" för varandra som skapar mer liv, än hat?

Mygg-barnkammare.


Skogsavverkningen har lämnat stora sår i marken där vi gick.

Gropar och fördjupningar var fyllda med vatten, och en stor rotvälta hade en vattensamling kring sina avbrutna rötter där myggorna säkert hade ett BB - hujeda mig så mycket mygg som plötsligt slog följe med oss!

Och pilgrimstempot var mycket sakta, så långsamt och fint att myggen hann sätta sig och åka snålskjuts... allt medan vi värdigt försökte vifta bort dem utan att smälla dem för hårt...

Äntligen var vi ute i solen igen.

Batteri Aspöberg, KA2.


Nu var vi framme vid KA2, en av kustartilleriets kanonplatser.
Vi gick nedför trappan i bunkern. Där stod tiden och luften still. Vi lyfta av oss våra ryggsäckar och drack lite vatten. Det var varmt.

Här fick vi höra historien om hur smart man byggde inloppet till Karlskrona vid slutet av 1600-talet.
Stora mängde sten slängdes i vattnet mellan Drottingskär och Kungsholms fort på Tjurkö.
Det bildade en osynlig mur under vattenytan, men endast en liten passage, som bara Karlskronaborna själva kände till...

Krigföring behöver inte vara aggressiv. Den kan vara listig...

Nästan osynlig.


Öken-pärlan - Men ibland blir våra ord torra och innehållslösa. Vi pladdrar och pratar strunt, eller säger dumheter och sårar, hotar och gör illa. Orden blir onda. Och bränner som en öken.

Det är orden som sätter igång konflikter.

Bekymmerslöshets-pärlan - Det är orden som kommer med diplomati. Både i det lilla familjesammanhanget och i det stora bland länder och nationer. Kan vi hitta de goda försoningsorden som återför glädjen?

Vi knäppte händerna och bad för freden till Mellanöstern.

Fredsbevarande.


Och stämde upp i sång:

"I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut.
Jag drömde om en jättesal, där statsmän satt på rad, så skrev de på ett konvolut och reste sig och sa:
- Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär! Och ingen känner längre till det ordet "militär".

På gatorna gick folk omkring och drog från krog och till krog. Och alla drack varandra till, och dansade och log.
I natt jag drömde något som..."

Det var oväntat fin akustik där nere i bunkern...

Tysta gick vi uppför trappan, alldeles uppfyllda av bönen och sången. Ordet och Anden.



Den knotiga tallskogen övergick till lövskog och genuina trähus dök upp i den lantliga idyllen.

Vi började bli hungriga och vår rastplats närmade sig.
Djupvik låg i lä för vinden idag och vi slog oss ned.

Där var här, för två veckor sedan, som vi mötte två av våra medvandrare, som då var på cykelutfärd och satt och läste karta.
Jag bjöd in dem till vår pilgrimsvandring och trodde väl aldrig att vi skulle mötas igen - men det gjorde vi!
Kerstin och Inger, ni tillförde vandringen extra energi med ert aktiva lyssnande!

Matpaus i Djupvik.


- Det är söndag, Herrens dag, och vilodag. Nu stannar vi här en halvtimma och äter och tar det lugnt!
Om ni vill, så kan ni småprata med små bokstäver, eller behåll tystnaden...

En granne klippte sin gräsmattan. Buller.
När den tystnade, pustade vi ut. Men då kom en bil. Buller. Och mänskoröster.
När de gett sig av i sin motorbåt blev det nytt buller, tills de rundade skäret och tystnaden åter lade sig.

Äntligen försvann alla oljud.

Lugnt. Men hur länge?


Kvar var bara - suset från svalans vingar...

OCH GUDS ANDE SVÄVADE ÖVER VATTNET... 1 Mosebok 1.

Vi hörde göken. Ho ho!

Den flyttade sig, från västerläge till norr, och sedan till öster. Bäster-gök och tröster-gök.
Det behövde jag, som fick höra om ett sorgebud av en vän precis innan jag gick till färjan.

Lövsångare, bofink och trädgårdssångare höll konsert. En svan simmade förbi. Jag såg fisk gömma sig bland tången. Paradiset var ett faktum.

I flera minuter... Tystnaden bröts av en helikopters hovrande över havsytan. Det var militärövning...
Suck.
Varför orsakar människan så mycket oväsen?

Militärövning.


Om naturen själv får råda så är det ju faktiskt TYST, så när som på fågelsången.
Inte ens vinden blåste idag, vilket är Mycket Ovanligt i Karlskrona skärgård!

GUDS KÄRLEK ÄR SOM STRANDEN OCH SOM GRÄSET,
ÄR VIND OCH VIDD OCH ETT OÄNDLIGT HEM.

VI FRIHET FICK ATT BO DÄR, GÅ OCH KOMMA
ATT SÄGA "JA" TILL GUD OCH SÄGA "NEJ... Sv Ps 289.

Fridfullt!


Åtta pilgrimer ställde sig i cirkel igen, mätta och nöjda.

Helikoptern flyttade sig och flög precis ovanför våra huvuden...
Det är i alla fall inte krig, tänkte jag, men jag fick ändå en rysning inom mig, med tanke på vad flera av mina vänner upplevt i Syrien.

SANNINGENS ANDE, RÖJ DEN NÖD SOM VI I HEMLIGHET BÄRA,
MÄNSKAN EJ LEVER BLOTT AV BRÖD, HENNE GUDS ORD MÅSTE NÄRA.

SÄND OSS EN HUNGER RUNT KRING JORD,
EFTER ATT HÖRA HERRENS ORD.

SANNINGENS ANDE, VÄCK OSS! Sv Ps 161:2

Aspö-bor.


Jag citerade denna pingstpsalm och sa:

- Vi har valt att lämna Guds ord bakom oss, och har fått en helt annan tillvaro med djup sekularisering. Hur ska vi komma tillbaka?

Tänk om det är så att Gud sänder flyktingarna till oss för att vi i Sverige ska vakna?
Tänk om vi kan lära av muslimernas allvar i sin religionsutövning, så att vi på nytt kan upptäcka vad VI har i Guds ord, i våra kristna församlingar?
Och när vi har vaknat, då vill Herren att vi delar med oss av Kristus, och visar hans kärlek och försoning.

Frälsarkransens två röda kärlekspärlor fick ge eftertanke:

- Ta emot kärlek först. Ge sedan kärleken vidare, precis så som Jesus själv gjorde.

Relation är kommunikation. Tala de goda orden till varann.
Och på korset när Jesus gav sitt liv för oss, sa han:

- FADER, FÖRLÅT DEM...




Vår pilgrimsvandring gick längs med tjocka stenmurar, mödosamt byggda ur stenig mark.
Aspö är en karg ö, med tålmodiga människor.

Nu närmade oss den tegelröda kyrkan.

Kyrkokören stod ute på gräsbacken medan vi samlade oss i tackbön, med frälsarkranspärlorna:

- Tack Herre för din skapelse och denna vandring i den undersköna naturen! Du har lagt dina hemligheter ned i naturlagarna…
Hjälp oss att bevara de hemligheter som anförtros åt oss, Du Herre vet...

Vi ber också med den svarta nattens pärla för dem som flyr under de mörka timmarna. Tack också för Jesus på korset, som besegrade döden. Hjälp oss när våra ord tystnar...

Vi kommer inför Dig med vår tysta tillbedjan.

Men den sista, vita uppståndelsepärlan tackar vi Dig för våren och livet som är starkare än allt annat!
Ge våra ord liv!
Låt oss en gång få en salig uppståndelse, hos Dig. Amen!



Kyrkklockorna ringde samman och vi varma pilgrimer fick på med i processionen in. Korset först, kyrkokören sedan. Handboken bars högtidligt in och lades på altaret.
Pilgrimsstaven fick luta sig mot väggen och våra trötta ben fick välbehövlig vila.

Vilken underbar dag det blev!

Ombord på vägfärjan tillbaka fick alla intryck komma till ro.

Det är en stor nåd att få vara pilgrimspräst i skärgården, och dela ett stycke liv med människor som också vill leva livet enkelt, med Gud.

Tack Louise och Bosse! Tack Annika, Lotta och Stefan samt "cykel-damerna"!

Eder pilgrimsledare Helene F Sturefelt,

Inblick. Utblick.


- som fotograferade vid ett annat tillfälle, inte under själva vandringen - då skall alla vara närvarande...

VISA MIG, HERRE, DIN VÄG.
OCH GÖR MIG VILLIG ATT VANDRA DEN!.

Guds frid, i den Helige Andes kraft och glädje!

Vi ses den 17 juni. Välkomna. Pax et bonum.

Vi ses!


torsdag 17 maj 2018

DÄCKEN BRINNER - UNRWA's skolböcker

Förbannat.


Vi vill inte se och vi tycks inte vilja förstå. Varifrån kommer den konstanta palestinska aggressionen? Däcken brinner igen på Gaza-remsan.

Det tycks inte spela någon roll hur mycket land palestinierna än får - de lyckas ändå inte bygga upp ett fungerande samhälle.

Samtidigt har Israel under tålmodigt arbete fått både öknen att blomma och träskmarker att bli fält med korn och vete.

Dadelpalm-odling i Israel.
 

När jag var i Israel i påskas besökte vi både Jeriko och Betlehem. Dessa bibliska städer har Israel överlåtit till palestinskt självstyre. Det vi såg var en uppgiven hopplöshet, dagdrivare och tiggare.
Varför tar de sig inte samman?

Det är lätt att säga. Varje människa lever utifrån de värderingar hon har.
Och de palestinska skolbarnen fostras till att hata...

Judarna.

Håller vi också fast vid anti-semitismen?

Jerikos utkant.


UNRWA är Förenta Nationernas Palestina-organ som Sverige ger mycket bidrag till - pengar som går till terrorism.

Det finns en svensk lobby-grupp som är kritisk till deras arbete, Scandinavian Lobby for UNRWA Reform, som har studerat 77 palestinska skolböcker. 
Man har funnit en djupt rotad fientlighet mot Israel i hela det palestinska utbildningsväsendet.

De palestinska skolbarnen får lära sig att Israel inte har rätt att existera, skolböckerna demoniserar Israel och indoktrinerar barnen att den våldsamma kampen mot judarna är den enda rätta vägen.

Läroböckerna visar inga möjligheter till samexistens och inger inget hopp om fred.

Jag frågade några syriska flyktingvänner om de kände till detta.

- Oh ja! Jag minns att jag som barn till slut frågade "men vilka är de där som vi ska hata så mycket?"
men svaret blev bara att jag skulle vara tyst och lyda, berättar min vän.

Gummidäck - till gungor?!
 
 
Här har vi alltså en rot till det onda.

Eftersom UNRWA så ensidigt "utbildar" barnen på detta sätt så har det lett till den utbredda hatkultur som vi nu ser. Dessutom har filmer avslöjat, i UNRWA's regi, att palestinska skolbarn utbildas till soldater.

Det betyder att all energi går åt till - hat.
Hata sin fiende, hota sin fiende, anfalla sin fiende - Israel.

Ingen kraft finns till att organisera samhället eller bygga upp fungerande strukturer och arbetsmöjligheter. Denna hat-kultur är en utmärkt grogrund för terror-organisationer.

I botten finns Koranverser som uppviglar till detta hat.
Och den som dör i strid mot de otrogna blir martyr, och garanterad plats i paradiset.

Vilken total ångest att leva i!

Hat-kultur.


JUDARNA SÄGER 'ESRA ÄR GUDS SON' OCH DE KRISTNA SÄGER 'KRISTUS ÄR GUDS SON'.
DETTA ÄR VAD DE FÖR PÅ TUNGAN, DE LIKNAR DEM SOM VAR OTROGNA FÖRUT. MÅ GUD FÖRGÖRA DEM! Sura 9:30.

HAN (Allah, Gud) ÄR DEN SOM HAR SÄNT SIN APOSTEL MUHAMMED MED VÄGLEDNINGEN OCH SANNINGENS RELIGION FÖR ATT GIVA DEN SEGER ÖVER VARJE ANNAN RELIGION... Sura 9:33.

Det är väl ingen tävling?


Den muslimska terrororganisationen Hamas driver det palestinska folket mot den israeliska gränsen med vapen i ryggen. Israel varnar gång på gång att de inte skall komma närmre - för då försvarar de sitt lands gränser med eldgivning.

Palestinierna går mot döden vart de går... Uppgivet kan vi höra dem säga i intervjuer:

- Vi har ändå inget att leva för.

De vill inte dö. Men de kan lika gärna dö. Och komma till det paradis de hoppas på, genom att ha orsakat ett helvete både för sig själva och andra.

Däcken brinner.

Däcken brinner.


Det märkliga är att palestinier ärver sin flyktingstatus och blir aldrig fria...

Aggressionerna började med attacken den 30 mars, där folket på Gaza försökte forcera den israeliska gränsen.
Israelisk militär sköt ihjäl ett antal självmordsbombare och minskade därmed antalet dödsfall radikalt.
Men det rapporterar inte massmedia...

UNRWA utbildar tillsammans med Hamas just nu tusentals barn för en nu våldsam aktion som kallas "att rusta för våld vid gränsen" - alltså det vi såg kulminera vid "Återvändarmarschen" in i Israel den 15 maj, deras "Nakba dag".

Vilken djävulsk människosyn!

Ta hand om ert folk!!


Varje land har sina skyldigheter att försvara sina gränser och sin befolkning mot yttre hot.
Det gör Israel. Det måste Israel göra. De anfaller inte.

Jag vill avsluta med att berätta om Arafats  privata krypskytt och chaufför, som lämnade islam och blev kristen. Han fick uppleva Guds kärlek och lärde känna Jesus Kristus och den nåd och förlåtelse som strömmar ut från korset, till hela världen.

Detta förändrade honom totalt. Han beslöt sig för att ägna sig just åt skolbarnen, och öppnade ett kristet dagis. Där lärde han ut kärlek istället för hat till barnen.
Föräldrarna undrade vad han höll på med för deras barn började bli allt mer förändrade.

De var lugna när de kom hem, de skrattade och de somnade gott på kvällarna.

Han tog det lugnt med att berätta att han levde efter evangeliet och lärde ut Jesu kärlek, men de förstod... och protesterade inte.

Låt barnen leka.


Så, mina kära läsare, mycket av roten till det onda sitter i det hat som lärs ut i de palestinska skolböckerna.
Inget barn föds till rasist. Det lär man sig att bli.

Och då brinner bildäcken.

Eller så lär man sig något annat. Respekt, lyssnande och kärlek. Det är det som bygger upp samhället.

När vår pilgrimsbuss passerade genom Jeriko i påskas så blev det så tydligt att vardags-palestinierna gör allt för att komma in i Israel - för att få arbete och åtnjuta deras fungerande samhälle - inte för att bråka.
De vill slippa ifrån sitt korrupta självstyre som inte har lett till något gott, bara till förbannelse.

Detta vet alla.

Utom Sveriges regering.

Varför vill vi inte förstå?


Fred är visst möjligt!!

Börja med skolbarnen. Och ge dem kärlek. Det föder försoning och samförstånd.

Extra böner till alla muslimer som nu är mycket hungriga och har flera veckors fasta framför sig.
Jihad är inte Guds väg.
Vi är många som ber för världens frälsning och fred.

Låt alla bildäck rulla med mat och förnödenheter istället. Och bättre läromedel!



TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN ATT HAN SÄNDE SIN ENFÖDDE SON, FÖR ATT VAR OCH EN SOM TROR PÅ HONOM SKALL BLI RÄDDAD. Joh 3:16.

Shalom!

Helene F Sturefelt.

Kontaktperson till UNRWA's Reformation i Sverige: Sara Lönnström, tel 0738 - 24 94 05.

Läs även araben Fred Maroun's avslöjande inlägg om de myter som araber gärna sprider om Israel.
The Times of Israel - blogs.timeofisrael.com - Debunking 25 left-wing and Arabs myths.


Låt däcken grönska.